BF Augusti 2023

Hej!

Väntar första barnet, är i vecka 17+4 och bryter just nu mitt löfte gentemot alla andra (samt mig själv) gällande att inte gå in här på Familjeliv och läsa om folks problem och spekulationer, haha..! Tänker att det kanske ändå hade varit roligt att ta del av folks tankar och erfarenheter. Kanske.

Ja, jag är då en av "de nojiga", trots jag inte anser mig vara en nojig person i grund och botten. Vi gjorde KUB 19/1 och är nöjda med resultatet, valde att inte gå vidare med NIPT. Gällande risken för downs syndrom kunde siffrorna kanske varit bättre, men likväl ingen anledning till oro. Jag är 33 år, förmodar det är anledningen till "sämre" siffror. Den 9/3 är det dags för nästa rutinultraljud, lååång väntan! Jag vill (såklart!) att allt ser fortsatt fint ut, känns som jag kommer kunna slappna av lite därefter (även fast jag förstår av alla andra att oron är en ständig faktor i ens liv så snart man fått reda på att man är gravid)  

Har inte haft några större hälsobekymmer, lite illamående och möjligtvis lite mer känslig för dofter. Ömmande bröst med "kittlande" bröstvårtor. Gör ont som sören när det är för kallt ute, haha! Har tappat lust och ork för träning vilket innebär att magen vuxit men det känns inte som gravidmage, snarare chokladmage... Är ute och går varje dag och kör ett-två pass på crosstrainern/vecka. Får försöka skärpa mig! 

Jag äter Lamotrigin och har fått öka dosen från 200 mg till 300 mg efter  rådgivning med neurologen. Det tog mig emot då jag är införstådd med att risken för missbildning ökar, DOCK minimalt enligt min neurolog. Han säger att en "normal" graviditet för med sig en cirka 2% risk för missbildning, en som äter Lamotrigin löper en risk om 3%. Jag har inte epilepsi men fick ett stressutlöst anfall för cirka sex år sedan och äter Lamotrigin i förebyggande syfte, eller vad man ska säga.

Beräknad BF är 1/8, antar vi får mer specifikt datum den 9:e (om allt ser fortsatt bra ut!!!!). Tycker det fortfarande är heeelt surrealistiskt att jag ska bli mamma! Något som inte varit självklart men som nu känns helt rätt.

Ser fram emot att läsa om era resor framöver, hoppas vi kan hjälpas åt! 

Jag går in i vecka 20 (19+0) på onsdag och mår bra! Fortfarande lite mer ?äckelmagad? än tidigare men absolut vid god vigör 😊 Då jag är lite rund i vanliga fall så tror jag inte det syns, börjar dock känna viss skillnad när jag ligger på rygg och klämmer på magen - den är en aning mer spänd där kring naveln och nedåt. Längtar tills det börjar synas på riktigt! 

På torsdag ska vi på rutinultraljud, första sedan KUB. Äntligen! Är nervös men vill såklart tro och hoppas på att allt ser bra ut 🙏🏼✊🏼

Nej, det var rutinultraljud idag, KUB gjorde vi i januari! Lyckligtvis såg allt lika fint nu som då, jätteskönt och väldigt roligt. Tanken var ju att vi inte skulle veta kön, men ja... Det gick liksom inte att missa, haha! Barnmorskan varken bekräftade eller dementerade men sa "ja, ibland är det oundvikligt", så vi får nog fokusera på pojknamn när vi letar förslag i kalendern ;) Jätteroligt såklart, men jag är besviken (?) över att inte bli så överraskad som jag egentligen hade velat bli på D-dagen. Om vi har tur och det blir ett syskon om något år blir det minsann till att titta bort i samband med RUL:en! 

Kul att du känner något! Jag märker mest av växtvärken, främst att det trycker till nere på högra delen av magen. Det visade sig idag att jag inte har så mycket av moderkakan just där och att det därför är lite mer känsligt :) 

Skönt att vara förebredd på det redan nu!

Jag mår bra, går in i vecka 23 på onsdag och ser fram emot nästa besök hos barnmorskan den 13/4 - trots att jag egentligen inte känner någon större oro. Dock ska jag ta en spruta då jag, liksom några utav de andra, har en negativ blodgrupp medan bebin är positiv (eller hur det nu var). Men det känns inte obehagligt.

Den molande växtvärken är påtagligt och tror banne mig jag kände bebin för första gången i helgen! Eller, jag har nog känt det tidigare men först nu fattade jag! Det har liksom "bubblat" till, väldigt mjukt och när jag lade handen på magen när jag låg ner kände jag hur något tryckte till vid tre tillfällen, i samband med "bubblet"   

Dock hatar jag att se mig själv i spegeln. Jag har alltid varit en jojo-bantare så det här med vikt och viktuppgång är ett känsligt ämne... Jag har misskött min kost något så väldigt sedan jag i princip fick reda på att jag var gravid där innan jul. Så jag har bara mig själv att skylla. Jag promenerar mycket men det hjälper ju inte när allt det andra fallerar! Ser inte en gravidmage utan bara en "tjockismage", hade lika gärna kunnat vara i nionde månaden och inte femte, haha. Kör endast oversize-kläder, avvaktar med t-shirtar och sådant ett tag till... Hur känner ni andra kring detta? Eller ni är hurtiga och skötsamma? 

Vad roligt! Är denna graviditet snarlik din förra? 

Min mamma gick tragiskt bort i höstas och härom helgen hade jag en riktig känslo-dipp, var så ledsen och nere men skulle likväl till köpcentret för att utföra inplanerade ärenden. Jag bestämde mig för att premiärköpa en outfit till den lille, och jag får väl påstå att det hjälpte en pytteliten gnutta  Kassörskan frågade om jag önskade ha plaggen i en presentbox, det var bara att tacka nej! Nu ligger de vikta på gästsängen i det kommande barnrummet och man drar alltid på smilbanden när man går förbi.

Håller alla tummar och tår inför RUL:en på måndag! 

Haha, vad roligt! Då har vi vars en liten fluktare att vänta oss 😄 Stort grattis till er, spännande!

Hur går det för er nuförtiden? 

Själv går jag in i vecka 27 (26+0) (har fortfarande bestämt mig om jag ska säga att jag är i vecka 26 eller 27, haha) på onsdag, så märkligt. Var på kontroll av hjärtljud förrförra veckan och allt såg fortfarande bra ut, dock är jag inte så långt ifrån högt blodtryck så vi får se om det stiger eller stabiliseras. Nästa kontroll är inte förrän den 19/5, då är det dags för glukosbelastning samt en spruta då jag och bebin tydligen har olika blodgrupper! Sist jag var där var det första gången de mätte magen när jag låg ned också, 23 cm om jag minns rätt. 

Tycker inte ni också tiden går fort? Jag har alltid tänkt att en graviditet är så väldans lång, mycket suck och stånk över att jag ska behöva offra så mycket "roligt" men jösses vad tiden rusar iväg. Lite bitter över att jag missar partaja till det rejält på ett kommande bröllop (med tillhörande möhippa i Köpenhamn...), en 35-årsfest och en 40-årsfest - men jag har svårt att tro att jag inte kommer tycka det är värt det i slutändan! 

Syns era magar mycket? Det är lite komiskt hur tydligt det är med vänner och kollegors försiktigheter, haha, de som är lite mer varsamma säger "oj, men det syns ju inte så mycket!" efter jag svarat på vilken vecka jag är i, medan andra "nu får du nog dra ner på påskgodiset!" jag: "vadå, syns det?" kollega: "eh ja" - haha! Jag är ju som sagt *tjock* också, alltså inte bara bebimage, så jag förstår folks förvirring. Min egna likaså! 

Har ni börjat köpa grejer till tillskottet ännu? Vi tänkte ta tag i det i slutet av maj, då är det cirka två månader kvar till beräknad nedkomst   

Idag var jag iväg på ny kontroll, gjorde bland annat glukosbelastningen. Det gick bra! Jag tyckte inte det var så farligt men BM sa att det är väldigt individuellt hur folk reagerar på den sötsliskiga drycken man ska inta, vissa dricker den i ett svep mellan andra typ spyr, haha. Jag tyckte den smakade typ väldigt, väldigt koncentrerad saft! Blodtrycket  hade faktiskt sjunkit, senast hade jag 135/70 men idag var det nere på 108. Skönt! Barnets hjärtljud låg på 140 och magen mättes till 27 cm, förra gången var den 23 cm. Hittills följer vi kurvan bra! BM sa dock att hon tyckte bebisen låg ganska högt uppe, när hon kände på magen. Hon frågade om jag föddes i säte vilket jag inte gjorde. Hoppas det bara var en tillfällig ställning  Slutligen fick jag en spruta i "röva" då jag har en negativ blodgrupp medan barnet är positiv. Det sved till men det onda gick snabbt över. 

I morgon går jag in i vecka 30 (29+0)! De senaste dagarna har faktiskt de första "krämporna" uppdagats, får jag nog ändå säga. Restless legs, kortare halsbränna-attacker (har dock inte behövt ta någon tablett ännu), tycker det börjar bli tungt att vända mig om nätterna när jag ligger i sängen... Allmänt stånk och stön när något ska plockas upp från golv eller liknande. 

På lördag är det shoppingdags, sjukt! Allt från napp till barnvagn. Ett väldigt brett spektrum... Tur vi har stor bil och släp  Min syster som har två barn ska hänga med oss, känns rätt gött att ha med någon som kan och vet vilka saker som är mer av betydelse än andra, kvalitet och så vidare. 

Hoppas det går lika bra för er andra! Tänk, det är endast 11 veckor kvar för oss som är beräknade till början av augusti månad 

Nej, enligt min BM för inga anteckningar gällande kön så jag förstår din förvirring! Vår bebi ?blottade? ju sig på RUL:en, enligt oss var det ganska uppenbart. Men då vi sa till sköterskan att vi inte ville veta kön sa hon att hon varken skulle bekräfta eller dementera. Dock sa hon ?ja, ibland är det oundvikligt? och sen sa hon ?han? två gånger innan hon återgick till ?den?. Vi grämer oss nu i efterhand och skulle såklart frågat en gång för alla om vi verkligen såg rätt, nu vet vi ju inte om vi hade en riktig skämtare till sköterska som totalt dragit oss vid näsan! Därför frågade jag min BM på nästkommande besök om sköterskan från RUL:en hade antecknat något men fick svaret nej. 

Din BM kanske helt enkelt blandade ihop dig med en annan patient, tänker jag? Hon kanske har fått för sig att du berättat att du väntar en pojke. Det är min teori i detta. 

Lycka till i ovissheten! ;) 

Gick in i vecka 37 idag! Under dagens besök hos BM kände hon att huvudet absolut var nedåt men fortfarande lite ?ruckbart?. I övrigt ser alla prover fortsatt bra ut, överraskande nog har mitt blodtryck sjunkit till ett mer normalt värde än i början av graviditeten. Skönt! 

Vi pratade lite om graviditeten generellt och förväntningar inför förlossningen. Jag har verkligen haft en tiopoängare till graviditet, tycker synd om er som inte alls mått/mår bra. Det enda jag har att klaga på är att jag fått karpaltunnelsyndrom och det kan göra jäkligt ont i högerhanden samt fingrarna emellanåt. Har blivit väldigt svullen och har även ont i fötterna efter för mycket gående, men något annat vore anmärkningsvärt! 

Jag har skrivit förlossningsbrev och lyckades hålla mig till en A4-sida, strongt för en annars så notorisk novellskrivare! Kort och gott är jag spänd på ett positivt sätt, överlämnar mig till barnmorskornas professionalism och tar det som det kommer. Har kommit ungefär halvvägs i boken ?Föda utan rädsla? och jag tycker den är väldigt bra och lättförståelig, lästips för den som inte hört talas om titeln.

I helgen kör jag och sambon en sväng till sjukan för att kolla var vi så småningom ska parkera och gå in. Det är väl också dags att packa den där berömda väskan. I övrigt har vi (förhoppningsvis) införskaffat det som anses nödvändigt! 

Det är så surrealistiskt när man ser att det står ?27 dagar kvar? i Preglife-appen, jag förstår knappt att jag ens är gravid liksom? Är spänd på att få se vem det är som bott i mig så länge, och hur *han* kommer bli som person. Vi får se om det blir kärlek vid första ögonkastet eller om vi båda är lite svårflirtade 😉 Oavsett vilket år det helt okej och i sinom tid kommer det bli så bra!