Det jämställda Sverige

Här kommer en historia och jag vill ha er reflektion på om ni tycker det är så vi ska ha det i Sverige.

Vi blev gravida, båda lyckliga, i vecka 16 meddelar han att han ska lämna mig. Han säger att om jag behåller barnet är det mitt problem, han vill inte ha något med oss att göra. Ingen kontakt alls. Jag tycker inte det är ett val att göra abort i vecka 16, två veckor innan det är olagligt i Sverige, utan meddelar att jag kommer behålla barnet.

Han drar genast in mäklare. Huset ska säljas så snart som möjligt eftersom han ska ?börja sitt nya liv och fokusera på sig själv?. I nuvarande situation uppskattar mäklaren att vi kommer förlora 1 miljon kronor pga nuvarande marknad. Han har inga problem med det. Kommer från en familj med goda ekonomiska möjligheter och har ett välbetalt arbete.

Nu har han ändrat sig och kräver att få ha barnet i framtiden. Han ska dock inte vara föräldraledig, utan kan tänka sig att ta barnet sedan när det står och går.

Jag har foglossning, migrän varannan dag och är konstant trött. Men får såklart ingen hjälp. Jag förväntas rodda allt på egenhand inkl läkarbesök/mvc/inköp av kläder etc.

Det här kommer vara mitt liv kommande år: Jag kommer förlora en halvmiljon på bostadsförsäljningen och föräldrapenningen har ett tak, kontentan blir att jag inte har någon chans att köpa ett boende (han letar villa för fullt), jag har ingen aning om hur vi ska hitta någonstans att bo (svår situation på bostadsmarknaden) och jag inser att jag kommer vara tvungen att avsäga mig mina uppdrag eftersom jag inte kan ha med mig bebisen och inte kan räkna med hans stöd. Vilket blir ett ännu hårdare slag mot min ekonomi. Det här kommer sluta med att jag roddar en bebis helt på egenhand, är bostadslös eller hittar någon forma av akutbostad som med största sannolikhet inte är en hållbar lösning (har fyra barn inkl kommande bebis) och får leva på havregrynsgröt. Samtidigt som han sitter med sina 75 000kr i månadslön, lever gott och fokuserar på sig själv. Den ursprungliga planen var självklart att fortsätta ha gemensam ekonomi, att han skulle ha barnet när jag hade mina uppdrag och att han skulle vara pappaledig halva tiden. Jag kommer förlora allt jag har. Nästan hela insatsen, vardagsekonomin, hemmet, pensionen, mina uppdrag (med det i stort min framtid som jag byggt upp så länge) och jag kommer få rodda bebisen helt på egen hand. Därefter kommer han glida in när han känner för det (trol när barnet är runt 2år) och ta barnet halva tiden. När jag har tvingats offra allt och när barnet är hela mitt liv.

Det är så fel. Det hade varit en sak om han hade stått för det han sa, att han inte skulle ha med oss att göra. Det här är mycket värre. Jag tycker så synd om barnet som ska slitas mellan två hem innan han knappt kan gå. Två hem med helt olika förutsättningar.

Men visst ska vi ha det såhär? Pappan ska väl inte behöva ta ansvar från början? Klart han ska slippa mvc besök, hjälpa tjejen med foglossningen, byta blöjor, vakna nätter osv. Klart han inte ska få sin ekonomi påverkad, mer än det futtiga underhållsstödet. Klart han ska kunna komma in i barnets liv och lämna hipp som happ precis som han själv tycker. Självklart ska han inte heller vara tvungen att bidra till kvinnans pension. Och underhållsstöd till kvinnan? Nej, knappats, hon får ju stå sitt eget kast. Hon var för tråkig och då ska han kunna lämna utan följder mitt i en graviditet. Han behöver behålla sin bil som kostar 10 000kr i månaden, äta ute och shoppa exklusivt.

Vi har det bra här. Sverige är trots allt ett av världens mest jämställda länder.

Anonym (Nybliven ensamstående och medveten) Trådstartaren

Mon 5 Dec 2022 14:14

#5

Anonym (Erik) skrev 2022-12-05 13:58:21 följande:

Då bör du väl kunna begära ensam vårdnad av barnet då han inte vill ha gemensam. Då blir han åtminstone tvungen att betala den pengen.

För övrigt låter han som ett riktigt praktarsle som förtjänar all skit i världen baserad på din info.

På sikt vill han ha gemensam vårdnad, men han kan tänka sig att avstå från det första året så att jag får alla föräldradagar, eftersom han ändå inte tänkt använda dessa. Man får vara tacksam för det lilla.

Tack. Jag tycker han är definitionen av ett praktarsle.

Anonym (Nybliven ensamstående och medveten) Trådstartaren

Mon 5 Dec 2022 14:22

#6

Anonym (Gilla läget) skrev 2022-12-05 14:12:28 följande:

Det jämställda Sverige

Underhållsbidrag har du rätt till, visste du inte det?

Hur hade du tänkt att man skulle ändra jämställdheten i den här situationen? Det är DU som är gravid, inte han. Att du väljer att behålla är inte hans fel, inklusive sämre pension, foglossning och annat. Om ni går isär så lever han som han vill så klart. Och du behöver inte tycka synd om barnet, det är många barn som har föräldrar som har gått isär och de har också överlevt, även om en del har det värre än andra.

Känns mest som att du är ledsen och bitter i din situation och inte har kommit fram till acceptansen än.

Jag hade helt köpt ditt resonemang om han inte hade velat ha barnet från början. Att ångra sig i vecka 16 tycker jag är moraliskt förkastligt och jag anser inte att det ger mig en ärlig chans att göra ett val. Det är inte psykiskt enkelt att döda ett barn som man känner sparka i magen, även om du säkerligen anser att det är ett ?foster?.

Nej, jag har inte kommit till acceptans. Jag gör allt jag kan varje dag för att vara den större människan och få honom att ändra sig. Men jag har inga stora förhoppningar.

Jag anser att mannen ska vara tvungen att bidra till kvinnans pension under föräldraledigheten (och självklart även omvänt om så är fallet). Det kommer bli så i Sverige, det är bara en fråga om tid. Det ligger på politikernas bord.

Jag anser också att underhållsstödets tak ska slopas, jag har väldigt svårt att se varför det ska finnas ett tak på det beloppet.

Anonym (Nybliven ensamstående och medveten) Trådstartaren

Mon 5 Dec 2022 20:43

#14

Anonym (Kl) skrev 2022-12-05 20:06:26 följande:

Det är ju för barnets skull de ska ha en relation i framtiden, att han varit en röv mot dig har ingenting med saken att göra.

Du ser väl till att du får ut varenda krona du har rätt till i separationen??

Se till att ha enskild vårdnad! Annars får du inte alla föräldradagar.

Svårt att tro att han får ha barnet varannan vecka från två års ålder om de knappt träffats innan.

Ring soc och rådfråga om du vill. Och/eller en kvinnojour.

Nej, jag vet. Men jag kan tycka att han varit en röv även mot barnet eftersom han önskade livet ur honom och fortfarande hoppas på att han ska dö i magen. Men man får säga vad som helst om ett barn som inte är fött än, det är helt ok. Det är en helt annan sak om man gör det när barnet är fött. Märkligt om du frågar mig.

Ja, varje krona.

Jag vet, är rädd att han kommer ta hälften och låta dessa frysa inne. Jag hoppas han kan vara bättre än så. I värsta fall får jag kontakta hans familj och be dom om hjälp. Ingen sund person tar familjedagar och låter dessa frysa inne enbart för att hämnas.

Det jämställda Sverige

INNEHÅLL