Lågt att underkänna för något man inte rår på

Nu kanske du skriver lite för lite information men det låter som att eleven får underkänt för att denne inte kan knyta skor? Antar att du inte menar så. 

Utgår från att skolan vet om elevens diagnos och hur den yttrar sig? Skolan bör sedan tidigare ha en pedagogisk kartläggning så att de vet exakt vilka svårigheter som finns. 
Man ska göra anpassningar för att se om de kan göra så att eleven utvecklas och klarar en del mål.

Du skriver inte i vilken årskurs eleven går, men på högstadiet händer det att elever får F i åk 7 eller 8, men man fortsätter givetvis mot målen i åk 9, och till slut kan det ske att eleven har nått alla mål i ämnet. Det är ju en och samma beskrivning av målen i högstadiet som gäller alla tre åren och när man slutar åk 9 ska man ha nått dem. 

Det finns också i skollagen det som heter undantagsparagrafen, som ibland kan användas vid betygssättning MEN, mycket viktigt att veta att den enbart får användas vid enstaka mål. Den får också enbart användas om man provat flera olika anpassningar men inser att det verkligen inte går. Om en lärare ska sätta betyg med hjälp av denna paragraf ska denne ha pratat med specialpedagog och/eller rektor innan. 
Om en elev trots anpassningar och trots olika lösningar ändå inte uppfyller flera mål i ett ämne så räcker inte undantagsparagrafen och då kan det vara rätt att eleven får F. 

Jag tycker du ska kontakta rektor och /eller specialpedagog på skolan och fråga runt planen för just ditt barn. 

Anpassningarna fungerar för mitt barn, men inte för skolan. Tex behöver hon mer tid på sig vid prov. Hon fick det några gånger, sen tyckte läraren att det var ett problem att hon tog längre tid på sig och sen dess har hon inte fått det. 

Hon säger att slöjdläraren går till andra som inte ens hållit upp handen och frågar om de undrar något, istället för att gå till henne. Ibland går läraren tydligen bara förbi henne trots att hon ber om hjälp.