Binyfiken men feg

Det är många här i forumet som verkar ha samma funderingar. Man, snart 50, gift sedan länge, mer ett vänskapsförhållande där erotiken går på sparlåga och barnen börjar flytta ut ett efter ett.

Jag har alltid varit binyfiken och alltid varit feg. I min ungdom var jag som ler och långhalm med en kompis som var gay. Han var kär i mig, gjorde många närmanden men som tonåring fick jag panik. Jag kände ju i kroppen hur jag ville, ville att han skulle suga mig, låta mig ta honom, känna hur det kändes att få hans sperma i munnen och störst av allt -- hur känns det verkligen på riktigt att få någon att komma inne i sig!

Men jag fegade ur, slog ifrån mig, sa nej trots att mitt inre skrek JA! Jag har ångrat Mig sedan dess.

Några gånger i livet har jag haft sex med en manlig bekant. Första gången var i 25-årsåldern. Det hände några gånger när vi bastade och drack öl. Han älskade att suga och jag fick ge analt samlag några gånger, men han kunde av medicinska skäl inte ta mig.

Livet har tuffat på. Vännen finns kvar men det "klickar" inte mellan oss. Men tankarna på att göra det igen med någon och dessutom få känna någon i mig kan jag inte släppa. Jag har provat QX, Bodycontact och Grindr. Kanske har jag varit för feg, men jag har tyckt det varit alldeles för "köttigt". Alldeles för rakt på "knulla på en skitig soffa i Botkyrka" utan minsta intresse av inledande samtal eller lära känna varandra. Men kanske är jag mest av allt feg, rädd att det inte ska vara min grej, att jag inte ska få upp den. Gillar ju kvinnors mjuka och släta kroppar och egentligen inte mäns röster och håriga kroppar och skäggiga kinder. Sexleksak har jag provat på mig själv men det är inte samma sak som en riktig, varm, len, hård kuk och en riktig orgasm inne i en liksom.

Jag tog till och med kontakt med min tonårsvän igen för att försöka återknyta någon kontakt men det blev bara fel. För mycket vatten har runnit under broarna sedan dess.

Sedan är det ett måste att det ska kunna ske oskyddat på ett säkert sätt, det är liksom en stor del av fantasin. Och att ha oskyddat sex med någon på QX, Grindr eller BC är inte direkt säkert.

Dessutom har jag en synnedsättning. Borde inte spela någon roll men ett funktionshinder tycks skrämma skiten ur de flesta. Men det gör det också svårare för mig att träffa någon. Dessutom ser ju livet ut som det gör, man åker bara mellan jobbet och hemmet, äter och somnar, så chansen att träffa någon är minimal.

Jag brukar alltid säga, att jag ångrar ingenting av det jag gjort, inte ens dumma saker. Jag kan säga förlåt för dessa. Men saker jag aldrig gjorde, aldrig vågade ångrar jag mycket! Varför var jag så dum och feg den där gången som tonåring? När min vän kröp över i sängen och jag låg där med mitt enorma stånd, varför låg jag inte bara stilla och lät saker hända? Jag hade inte behövt göra något alls. Istället puttade jag bort honom. Orsaken var bara att jag var rädd för att vara bög, rädd för att bara släppa och bejaka och testa. Vad vore så farligt med några droppar Sperma? Vore det inte min grej så hade jag i alla fall vetat Och ingen hade kommit till skada.

Nu känns väldigt mycket försent.