Inlägg från: Anonym (Pepparrot) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Pepparrot)

    Min pojkvän skaffade barn med en oduglig kvinna

    Är medveten om att detta inlägg kanske provocerar, och det är inte mitt syfte. Jag vill genuint förstå för att slippa känna förakt framöver.


    Så här är det: jag har varit med min partner i ca 8 månader och det är  toppen. UTOM en sak. Han har sonen med en kvinna som är långtidssjukskriven pga nån slags psykisk ohälsa. Hon har heller ingen utbildning trots att hon (enligt min kille då var "begåvad").
     Han: framgångsrik, snygg, etc. Har förvisso inte sett henne än och gissar att hon måste vara skitsnygg, annars förstår jag inte alls vad en sådan som han skulle varit med henne i 13 år? Förstår att man kan bli förblindad av kärlek, men så länge?
    Kan ibland bli bitter när hon inte "orkar" ta deras son så att min pojkvän "måste" ta honom och det kan för oss innebära ändrade eller i värsta fall inställda planer.
    Vad gör hon om dagarna liksom? Hon har ju ingen sysselsättning medan han jobbar skitmycket, pendlar och är utmattad.
    Förstår inte situationen alls och kan ibland tänka elaka tankar att han var "dum" som valde att skaffa barn med en sådan kvinna.
    Vill inte känna så men vill förstå folk i hennes sits om det ska hålla. Det här är verkligen min drömman.
    Kan någon som av en eller annan anledning har insikt i det här med psykisk ohälsa förklara hur en person kan vara inkapabel till ALLT arbete på arbetsmarknaden och ändå orka med att träffa vänner och ha barnkalas? 
    Jag jobbar heltid och har en lång utbildning bakom mig men skulle ALDRIG stanna hemma från jobbet för att jag "mår bättre" av att inte ha krav på mig.
  • Svar på tråden Min pojkvän skaffade barn med en oduglig kvinna
  • Anonym (Pepparrot)
    Anonym (Lolo) skrev 2022-12-13 11:46:13 följande:

    Hej
    först och främst tycker jag du borde vara försiktigt hur du utrycker dig, du vet inte vad hans ex går igenom och hur tufft de faktiskt är att ha psykisk ohälsa, de går absolut att vara begåvad och ha psykisk ohälsa,  

    Han var inte dum som skaffade barn med henne, de va kära, de älskade varandra punkt. Du verkar vara rätt avundsjuk på denna kvinna, du kan inte ändra att han hade barn med henne utan nu är du med honom för du älskar han och du vet han hade ett barn sedan tidigare med en annan kvinna. 

    Hon orkar inte ha barn kalas? Jo vet du varför för psykisk ohälsa tar på en fruktansvärt enormt. Jag tycker du borde vara försiktigt i framtiden och utrycka dig såhär! 


    ha en fin dag!


    Hej! :)

    Jovisst, mitt inlägg är lite hårt kanske. Vet inte om jag är avundsjuk? Det är ju mig han är kär i nu, så det är det viktiga. Kanske avundsjuk på att hon tar hand tid på "hennes" dagar.
  • Anonym (Pepparrot)

    Vill poängtera att de båda är över 40, jag är 30. Så hon har varit sjuk sedan åtminstone 25-årsåldern och inte skaffat sig någon utbildning så inget som kom efter förlossning.

  • Anonym (Pepparrot)

    Jag förstår att man kan vara begåvad utan utbildning.

    Däremot kan en utbildning sätta begåvning på prov pga konkurrens. Vissa utbildningar kan du inte ens komma in på om du inte är begåvad,  så alla utbildningar handlar inte om att plugga in saker.

    Resonemanget "utbildning kan alla skaffa" brukar ofta komma från folk som inte har ambitioner men tänker att om de minsann bara hade VELAT skulle de kunna bli både astronauter och rockstjärnor.

  • Anonym (Pepparrot)
    Fröken Allvar skrev 2022-12-13 13:09:58 följande:
    Men hur är outnyttjad studiebegåvning hos barnets mamma egentligen relevant för din och din killes relation? Det ser ut som om du tycker att du är det bättre kapet, vilket bara är sant om hon är lika dryg som du framstår i dina funderingar. Om hon istället är en mamma som kämpar med psykisk ohälsa och sätter sig själv i andra rummet till skillnad från hur du lever så var hon kanske värd att älska under 13 år. Men det låter märkligt att han främst beskriver henne som begåvad och snygg. I en 13 år lång relation borde saker som är bra för relationsbygge vara viktigare att lyfta fram. Eller är det vad du själv fäster vikt vid, hur snygg och smart hon är jämfört med dig? Jag känner mig frågande kring hur ni är med varandra. Om du funderar, vad är det med honom som är så drömmigt? Att han är snygg och framgångsrik räcker kanske långt för dig men då får du ta att hans barn och mamman kommer och stör på köpet i den värld du skulle vilja leva i med din drömman. 
    Han har inte sagt något om hennes utseende, det är mest min teori att hon är snygg. Jag vet ingenting. Men att hon valde sätta ett barn till världen hon har psykisk ohälsa och vet att mannen kommer bära större ansvar vittnar ju inte om någon större osjälviskhet.

    Oftast går ju inte hennes grejer ut över våra planer men jag ser hur svårt han har det och känner mest förakt pga det. Annars är det inget som stör mig om om vi planerat vara ute en kväll men måste ha hemmakväll med sonen. Sonen är hur gullig som helst och jag ser det som ett tillfälle att komma dem båda närmare.
  • Anonym (Pepparrot)
    Fröken Allvar skrev 2022-12-13 13:34:48 följande:
    Det är en annan sak att du känner lojalitet med honom. Om det fungerar mellan dig och sonen och det inte är ofta det går ut över era planer så skulle jag fråga honom vad han behöver från dig i situationen. Dina åsikter om människor som får barn trots psykisk ohälsa kommer inte att hjälpa, utan där är det acceptans som hjälper. Om sonen är trygg så är nog hon också det på ett eller annat sätt. Det finns väldigt olika sorters familjer. Det här är din. Så skulle jag försöka tänka, så länge ingen beter sig illa mot någon annan. 
    Ja sonen är bara 3 så inte mycket som kan "inte fungera" än. Lite orolig för hur den biten kommer bli framöver när hanär gammal nog att  fatta att jag faktiskt är hans pappas tjej. Nu har jag bara blivit presenterad med mitt namn liksom.

    Tycker mina åsikter är pragmatiska. Vet inte vad jag skulle kunna fråga honom? Att jag är flexibel tror jag han uppskattar och försöker vara förstående men kan ju inte göra så mycket annat. Visar aldrig att jag är besviken om han måste ställa in osv.
  • Anonym (Pepparrot)

    Tack för ditt svar! Ja, det är just förståelse jag önskar få. Jag tycker ju min pojkvän är toppen och förstår att han nångång måste ha sett något hos den kvinnan.

    Han verkar inte vilja berätta om att han har en ny relation men inget han "döljer" då vi ofta är ute där man kan träffa på henne osv, men han när att hon inte har med hans privatliv att göra och ser inte det som ett hinder för att jag ska träffa sonen. Kanske är han rädd att hon blir extra stressad eller något?

    Att jag blir besviken tror jag han förstår ändå, litar till 100% på att han gör sitt bästa för att vi ska kunna ses så mycket det går. Vi träffas ju inte för min skull utan för bådas.


    Fröken Allvar skrev 2022-12-13 13:48:25 följande:
    Jag tror du ska göra tvärtom. Dela med dig till honom av dina funderingar. För om han tror att du är okej med att han ställer in så räknar han med det. Om du berättar om dina farhågor får du också veta lite om hur han resonerar.

    Barn som är så små vet inget annat och det viktiga är att alla vuxna är bra vuxna så att säga. Så att du är Pappas Tjej behöver inte bli en stor sak, om ingen av föräldrarna gör en stor sak av det förstås. Kanske ändå att du behöver träffa exet, se dynamiken mellan henne och din kille, känna efter hur du påverkas av den och så vidare. Men se det då som att du ska träffa en person som är viktig för ditt ex, och inte en Oduglig Psyksjuk Kvinna som inte tar ansvar. Du verkar klipsk nog att inse skillnaden och det är väl därför du startade den här tråden?
  • Anonym (Pepparrot)
    Anonym (X) skrev 2022-12-13 14:19:37 följande:

    Din kille var alltså tillsammans i mer än 10 år med nån med psykisk ohälsa, och ändå VALDE han att skaffa barn med henne.
    Varför tycker du inte han resonerat konstigt?


    Det är exakt det jag tycker.
  • Anonym (Pepparrot)

    Varför skulle jag behöva träffa hans ex? Ingen av de jag känner som har nya partners och ex med i bilden gör så. Inte så att hon kan förbjuda honom att träffa mig

    Otrohet känns inte sannolikt. eftersom han inte verkar särskilt rädd för att vi ska råka på henne under våra promenader (hon bor jättenära) plus att hans vänner och familj har träffat mig.

  • Anonym (Pepparrot)
    Anonym (Matilda) skrev 2022-12-13 20:15:40 följande:

    Men har de du känner också barn med sitt ex då? Många jag vet om som är i den situationen träffar sin partners ex. För barnens skull då. Jag tycker du ska vara lite snällare mot henne om hon nu är sjuk. Du har ju aldrig träffat henne ens men det är din pojkväns barns mamma ändå och enda informationen du har är från honom. Bilda dig en egen uppfattning om henne när ni nån gång ses istället för att anta saker om henne. Hon kanske är underbar. 


    Ja som har barn såklart.

    Hon kan mycket väl vara underbar, han såg ju något hos henne en gång, men förstår inte hur han kunde hålla ihop med en person som inte har en sysselsättning. Man måste ju inte ha någon "utbildning" eller titel, men vad kan man få ut av en relation till någon som bara sitter hemma och har ångest (om det nu är så) när man själv är framgångsrik? Säger det inte för att vara taskig, det är ju egentligen synd om  henne, men förstår genuint inte.
  • Anonym (Pepparrot)

    Fast de skaffade barn rätt sent, hon var nästan 38.

  • Anonym (Pepparrot)
    Anonym (sjuka kan också vara underbara) skrev 2022-12-15 04:41:37 följande:
    Hon var väl underbar när de sågs när han inte jobbade?

    Vissa dagar hade hon kanske orkat fixa finmiddag med vin och städat lite för att  överraska honom? Hon kanske ofta överraskade honom med olika småsaker?
    Hon kanske var toppen att ha fina konversationer med? Hade en väldigt fin personlighet? Vacker?

    Om man trivs superbra med en person och har en egen ekonomi (man gärna delar med sig av till den man älskar) så är det kanske inte vad den man älskar gör när man inte ses som är det viktigaste (jobb eller hemma)?

    Det viktigaste är att man älskar varandra. Sen att den ena inte mår bra är förstås ett problem, betydligt större än ett jobbs vara eller icke vara.

    Du ts verkar vara väldigt fixerad vid meriter och vad som kommer i "lönekuvertet". Är det verkligen viktigare än kärleken?
    Om din partner bränner ut sig och blir sängliggande och sjukskriven i ett år och därefter endast kan ta enklare jobb där han aldrig behöver ta med jobbet hem, skulle du lämna honom då trots att han är "drömmannen"? Eller sitter mycket av det där drömmiga endast i vad han presterar när du inte är med? Eller är det lönen som räknas till det drömmiga?
    Jag skulle inte lämna honom för det. Men jag vet att han i grunden är en ambitiös  person. Sedan är han så mycket mer än bara sin sysselsättning, absolut. Det är ju inte så svartvitt. Kanske är som någon sa ovan att kvinnor bryr sig mer om mäns ambition än tvärtom. Handlar inte om pengar utan om ett en drivkraft som många tycker är attraktivt.
  • Anonym (Pepparrot)
    Anonym (Matilda) skrev 2022-12-13 20:34:38 följande:
    Okej, förstår. Jag tror att det är ganska vanligt ändå att man har kontakt med sin partners ex om de har barn ihop.

    Men jag förstår inte varför du fokuserar på henne. Förstår att du inte vill vara taskig men lite taskigt låter det ju. Kan du inte försöka tänka på hur fin din partner är som väljer kärleken och inte bryr sig om saker som sysselsättning, utbildning och så vidare? Eller varför betyder det så mycket för dig hur hennes liv såg ut när de var ett par? Eller hur hennes liv kanske ser ut nu. Hon är ju ett ex. Och du är hans flickvän. Bry dig inte om henne.  
    Jag tänker mig att jag förmodligen lär träffa på henne så småningom, men ser ingen anledning till varför det bör "arrangeras"? För att hon ska godkänna mig, eller? 
  • Anonym (Pepparrot)
    Kockobello skrev 2022-12-13 12:29:53 följande:
    Hoppas verkligen att deras relation inte går ut över barnet. Tänker att hon kan bli hatisk mot sonen i värsta fall. 
    Knappast. Jag tycker mycket om sonen och umgås väldigt gärna med honom. Det handlar inte om en sån grej som att jag är svartsjuk på att inte få all uppmärksamhet utan försöker förstå situationen då det ibland känns som att barnets mamma inte tar/kan ta sitt ansvar. Känns inte minst orättvist mot pappan generellt som jobbar och ändå ska ha sonen mer. 

    Om hon verkligen, VERKLIGEN inte kan någon gång får hon väl skaffa barnvakt i form av typ mormor/morfar/betald barnvakt? Finns ju problem med det också men min pojkvän gör ofta  så när hon lämnar över sonen när han t.ex måste jobba en helg. 
  • Anonym (Pepparrot)
    Anonym (sjuka kan också vara underbara) skrev 2022-12-18 15:32:06 följande:
    Men mamman i det här fallet är ju inte en vanlig frisk person. Hade hon kunnat så hade hon nog tagit hand om sonen på sina veckor. Hon saknar nog inte vilja, men förmåga att ge sonen den omvårdnad han kräver, vilket är bra att hon inser.

    Det är ju knappast så att hon lämnar bort ungen och sen går ut och dansar och lever loppan. Hon lägger sig nog och gör allt för att stänga av yttervärlden, gråter, äter inget.
    Klarar hon inte att fixa sonen så klarar hon förstås inte att fixa sig själv heller.
    Hon lär ha FK eller soc, en sån ekonomi ger inte friheter så som att anlita barnpassning.

    Så du stör dig enbart på att det är "orättvist" att pappan får ta sonen under mammaveckorna ibland?
    Stör sig pappan på det? Det är ju faktiskt hans ansvar och ja, han jobbar som alla andra friska vuxna. Just det att han är frisk gör nog att han har både energi och vilja att ta sonen om mamman nu inte skulle orka alla sina dagar under en vecka.

    Ser man det som orättvist att ta sin son en extra dag ibland så verkar man som en högst motvillig förälder. Så tror problemet är betydligt större för dig än för din partner.
    Låter som att du har ohälsosamma aggressioner mot mamman bara för att hon råkar vara din killes ex.
    Jag känner inte aggressioner direkt, hon är ju inget hot mot vår relation direkt.  men har svårt att förstå. Det finns ju mediciner för psykisk ohälsa, och hon har en psykiater hon går till regelbundet. 

    Min kille säger inte att det är orättvist såklart, men han blir ju utmattad, bara att han inte gnäller över det men det SYNS.
  • Anonym (Pepparrot)
    Jemp skrev 2022-12-19 12:47:31 följande:
    Så du förstår problem med hans psykiska hälsa, men inte hennes? 
    Visst umgås han gärna med sonen som vilken bra förälder som helst, men tror knappast han uppskattar att t.ex vabba extra och missa saker på sitt jobb som han f.ö älskar. Det är enklare att förstå honom så han faktiskt gör "viktiga saker" och inte sitter hemma. Jobb behöver man ju återhämtning från, något exet inte har.
Svar på tråden Min pojkvän skaffade barn med en oduglig kvinna