Vi som startar IVF 2023
Hoppar in med en fråga: om man går privat måste man betala då för alla läkemedel eller går de på högkostnadsskyddet?
Inlägg från: Anonym (Tekoppen)
|
-
-
Så roligt att höra en framgångssaga. Jag är själv just nu på ?sista? försöket och sista ägget. Slutat våga hoppas att det ska gå vägen men håller alla tummar och tår. Har åldern emot mig och nu börjar det även ekonomiskt bli tuffat att göra fler försök.Sandralinnea123 skrev 2025-03-03 21:04:50 följande:
Hej allihopa! Otroligt längesedan jag skrev här nu tror de var när jag var i v12 senast🙂
Själv har jag äntligen fått mina tjejer ja de blev 2 flickor födda i v35 13 november 2024 med akut kejsarsnitt pågrund av svår havandeskapsförgiftning som jag idag nästan 4 månader senare har dåliga värden av, graviditeten var allt annat än lugn och mysig, ena flickan var tillväxthämnad så hon har varit 30% mindre så varit många turer till läkaren på kontroll (2 gånger i veckan) & ett besök hos specialisterna på karolinska i Stockholm. Men ut kom 2 små tjejer på 1740g & 2345g blev 1 vecka på neonatal avdelningen på östra & sen hemsjukvård i 1 månad, men nu mår vi allihopa bra även om de är otroligt tufft med 2 bebisar ibland 🙈
Hoppas jag kan ge lite hopp i om att de går tillslut, vi fick våra tjejer på sista försöket & sista ägget även om de var en tuff väg dit med missfall, överstimulering och att bara göra ivf vilket jag tyckte var otroligt påfrestande❤️
-
Intressant att följa allas resor. Mycket igenkänning i mycket av väntan och motgångar. Jag påbörjade resan 2023. Gjort ett antal plock och flera insättningar. Ruvar just nu och hoppas detta är gången det ska gå vägen. Inbillningssjuk och tycker jag har alla bokens symptomet men vågar inte hoppas för mycket när det är en vecka kvar till testdag. Hur gör ni alla för att hålla ut under ruvningen utan att bli tokiga?
-
Förstår detta så väl. Jag har liknande med nära vänner just, två av min nära har precis berättat att de väntar sitt andra och den andra sitt tredje. Känner mig så uppgiven Och ledsen men samtidigt har jag dåligt samvete att jag inte kan glädjas ordentligt för mina Vänner.Macbookpro skrev 2025-03-15 17:31:31 följande:
Jättejobbig dag idag. Jag fick precis reda på att min svägerska väntar barn och jag har så svårt att bli glad för deras skull när jag är så ledsen för vår situation. Jag vill inte träffa dem i påsk Eller någon annan Gång för den delen. Jag vet att jag låter orimlig nu men det är bara för svårt och Känns så orättvist.
-
Jag har endast en vän nu som inte har barn och hon och hennes man vill inte och avser inte skaffa några barn. Kontentan är att alla andra vänner både nära och övriga jag umgås med nu faktiskt har barn. Ett par av dem vet jag har kämpat med att få sina, den ena med båda sina och den andra kämpade med att få ett syskon. Säkert fler som man inte vet som kämpat men alla har ändå fått sina efterlängtade barn, utom jag. Känner sån otrolig sorg i hjärtat. Fyller snart 40 och pengarna sinar att försöka mer ivf oavsett och vet att jag snart kommer behöva ge upp min dröm.BaeA skrev 2025-03-16 06:46:28 följande:Svarar på det tidigare i samma, ja det är ju så intressant och därför det inte finns en modell som fungerar för alla i denna resa utan man måste individ anpassa för att lyckas. önskade att fler kliniker insåg det och inte bara vill plocka och plocka, även om det krävs ett ägg är det så påfrestande både psykiskt och fysiskt!
du är fullt rimlig, har också varit i dessa känslor. det är ett slag i magen, varje gång man får höra alla som vänta. De flesta av mina vänner har hunnit få både ett och två medan vi fortfarande försöker, så orättvist! gör det som känns bäst för dig, det är ju inget personligt mot dem utan att du behöver skydda dig mot denna bottenlösa sorg och smärta. -
Känner så med dig och kan bara beklaga din situation så himla mycket. Jag började min ivf resa 2023 och känns så himla tungt och orättvist varje gång det inte går vägen. har tyvärr inget hopp att skänka bara en kram.TheC123 skrev 2025-04-04 17:36:43 följande:Tillbaka i tråden efter en lång paus..
Vi har precis kommit hem efter vårt RUL. De visar sig att det inte finns något fostervatten, vår Billy kommer därmed inte kunna överleva.
vi har kämpat med infertilitet i över 3 år. Gjort 5 embryo återföringar som resulterat i 2 tidiga MA och nu Billy som inte kommer att överleva, i v 20.5-10% av alla par kämpar med infertilitet1-2 % av alla kvinnor får fler en 1 missfall98% av alla rutinultraljud går bra1 % av graviditeter saknar fostervattenHur kan man alltid vara minoriteten? Varför händer allt oss? Det är frågor som går runt runt i huvudet på mig. Vet inte hur jag ska överleva detta och orka fortsätta kämpa.Känner mig så arg och besegrad. Arg på alla 98% som går på rutinultraljudet och får gå därifrån med nya foton på sitt barn. Arg på alla som bara ?råkar? bli gravida. Arg på att ALLT hände oss. Varför kan inte misären få spridas ut lite? Varför ska vi behöva vara med om allt som inte ska hända?Nu får man tampas med allt det negativa kring en graviditet, 12 gravidkilon och en förlossning som inte kommer resultera i ett varmt barn.Jag kommer få säga hej till min son, för att i samma stund behöva säga förlåt och farväl.Vet inte varför jag skriver, antar bara att jag behöver skriva av mig samtidigt som jag hoppas att någon med en liknande historia kan skänka en gnutta hopp.Tack för stg ni tog er tiden att läsa. -
jag kör också ägglossningsstimulering nu. Började med letrozol igår. känner mig allmänt uppgiven så känner inte ens att jag gläds åt att prova något nytt längre.BaeA skrev 2025-05-07 14:12:17 följande:Ja, samma här! Vi ska dock prova ägglossningstimulering denna cykel bara för att jag känner att jag vill testa allt som går, haha.. Så börjat äta Letrozol nu. Undersökningen för Endo har jag fått remiss. Men har ingen aning vad som är ett next step om testerna är avvikande.
Har du börjat med hormonerna nu? -
3 ivfer under förra året. Endast 2 insättningar totalt så haft nästan inga ägg och än färre som klarat befuktningen. en gång ingen insättning alls. Nu 4e försöket. Gjort en insättning och har för fösta gången ett embryo i frysen som ska sättas in. Så det är ju för första gången en blastocyst som ska sättas in.BaeA skrev 2025-05-08 10:06:00 följande:Nej, känner igen känslan. Man bara famlar i blindo. Hur ser er resa och process ut fram tills nu?
-
Björkenli skrev 2025-05-08 13:35:50 följande:
Tekoppen- spännande med första blastocysten!!!
Min första och enda blastocyst under dessa två åren tog sig. Plussade igår. Overkligt att det går. Överlycklig men också jätteorolig att det inte ska gå hela vägen nu.