Vi som startar IVF 2023

Är på Köpenhamns flygplats nu och har varit på kliniken idag. Så mycket känslor så måste skriva av mig. 

När jag kom dit var det 4 stora, bra äggblåsor.
På vul i förrgår bara 2!
Tydligen är det inte möjligt att få 2 nya, I den storleken,  så snabbt, så hon måste sett fel. 

Det är olagligt att göra IUI med mer än 3 äggblåsor!!
De sa att de måste förstöra en!!

Jag blev helt förkrossad. Vad jag förstår är bara ca 20% av äggen i bra kvalitet vid min ålder, så om de tar bort ett ägg kanske det är det enda bra ägget de har bort!!

Kändes så himla, himla ledsamt att göra något aktivt för att MINSKA mina redan jättesmå chanser!!!

Jag fattar också att de inte får bryta mot lagen. Men jag menar, sannolikheten att jag skulle bli gravid med ett barn är liten,  med tvillingar jätteliten och med tvillingar extremt liten. 

Nu beräknade jag risken.
De har sagt 5% chans att få levande barn med 1 äggblåsa. Sannolikheten att få tvillingar blir då 1 på 400, och sannolikheten att få tvillingar 1 på 8 000.

Så det känns så jäkla deppigt att de aktivt gjorde något för att minska mina redan små chanser,  när risken för trillingar är såååå enormt liten. 

Men som sagt,  jag fattar att de inte kan bryta mot lagen. 

MEN- sen kom nästa chock...
Läkaren hade föreslagit att göra det utan bedövning, eftersom det bara var en äggblåsa hon skulle förstöra. 

Jag var tveksam men gick med på det. Bad sen ändå om att få en nål och en dutt morfin, som vid tidigare äggplock, men hon sa att det inte kommer hinna hjälpa. 

Det gjorde rejält ont när hon gick in med nålen. 
Nu kommer det inte göra ont mer sa hon.  Men sen när hon var inne i äggblåsan och förstörde den gjorde det iaf mycket mer ont.  "Nu är vi i alla fall klara!", sa hon.  Och då kom en smärta som var så stark att jag bara skrek rakt ut. 

Jag har tidigare fått sår sydda utan bedövning, som gått bra,  så jag tror inte jag är en vekling......

Jag blev helt chockad över att det gjorde så ont, och fick ligga och hämta mig på ett rum efteråt...

Då kommer de in och säger att jag "måste komma ihåg att betala sen". Vadå,  jag har ju redan betalat sa jag (betalat ca 27 000 kr för insemination + donatorns).
Nej,  då säger hon att det kostar 9000 kr att förstöra ägget!!

Jag blev helt chockad igen. 

Jag är så himla ledsen och besviken nu. 

De har tidigare sagt till mig att ivf är så himla mycket bättre,  så himla mycket större chans än iui.
Om det faktiskt är så mycket bättre, varför presenterade de då inte alla alternativ nu??

Dvs- nu kommer detta kosta 12000 danska kronor vs 22 000 för ivf.  Med tanke på att vi verkligen rekommenderar ivf och du ändå har 4 bra blåsor nu,   vill du fundera på vilket alternativ du vill gå vidare med?

Istället förstör de en jättebra äggblåsa och säger att jag måste betala 9000 kr extra. 

De borde gett mig möjligheten då att välja att läsa till "lite" till och göra ivf. 

Jag har sagt till kliniken att jag bara gör IUI för att ekonomin inte tillåter mer. Och att göra något för 90000 kr extra utan att informera...

Nej det är så dåligt att jag inte finner ord...

Sen hade jag otur att få böter på 1000kr i tunnelbanan i Köpenhamn!!!

Jag har appen installerad för att köpa biljett och det har alltid funkat innan.  Nu gick det inte att klicka "köp"!

Jag såg kontrollanten på vagnen och fick fram och frågade om han kunde hjälpa mig genomföra köpet, men istället gav han mig böter.

Jag är så naiv. Jag hade säkert haft tid annars att göra ett nytt försök att köpa biljett! Om jag inte gått fram och bett honom om hjälp!!

Verkligen inte min dag idag. 

Samtidigt är jag nu inseminerad vid 3 bra äggblåsor, så om jag bortser från allt jobbigt idag så har jag ju faktiskt en chans. 

Mina äggblåsor såg jättebra ut. Alla lika stora.
Läkaren sa att 50% av äggen i min ålder är bra. Men det är inte alls vad jag läst. 

Nu börjar 2 v väntan....

Samtidigt är det så mycket andra känslor i omlopp nu!
Jag träffade en man i somras,  som visserligen bor i USA. Det blev en romans och jag trodde det fanns något där, men sen har han skrivit till mig som om jag är en vän bara, så det vart lite förvirrande för mig.  Jag skrev nu tillslut att det kändes konstigt för mig att bli friendzoned.  Då sa han att han blev så ledsen när jag berättade att jag inte kunde få barn, att han ville ha barn, och därför inte visste om han ville fortsätta med mig.. 
Det blev så fel.  Vi hade inget seriöst samtal om detta innan utan det var bara något jag svarade snabbt när han frågade lite okänsligt/abrupt om jag ville ha barn "I framtiden". Men han skrev ganska gulligt faktiskt, och att han kanske får släppa tanken på barn för att fortsätta träffa mig. Så blev så överrumplande att få det svaret samma dag jag gör insemination. 

Jag hade ingen aning att han kände så, utan trodde att han bara sett mig som en fling. 

Ja jag är verkligen otroligt besviken över hur de hanterar detta

Ja visst, hade jag lagt till mellanskillnaden till ivf hade det blivit billigare än för 2 IUI:er!

Jag skrev ett långt mail igår till kliniken där jag skrev exakt hur jag känner. Jag brukar dra mig för sånt för haj är så konflikträdd... Men nu gjorde jag det ändå. 

Jag kanske inte skrev det men gynekologen i Stockholm sa att jag bara hade 2 blåsor i måndags, nä det var 4.
Så jag blev lite provocerad av mailet jag fick från kliniken igår- de skrev "vi ber om ursäkt att din läkare i Stockholm sett fel antal blåsor som ledde till extra kostnader".

Ingen ursäkt alls från kliniken ang att de helt glömde informera. 

LMSM

Jag har varit så i chock hela veckan (massa annat privat som hände dagarna innan IUI också,  som att en nära anhörig var svårt sjukt), så jag missade helt att du skrev att du fick 2 toppembryon tillbaka!!! Vilken ruvardag är du på nu? Så himla roligt! Blev det nåt till frysen också?
Har inte hängt med riktigt 

LMSM 

Oj oj vilka känslostormar...

Så himla tråkigt att att det blev negativt nu!!

Tuffa besked,  efter att ha fått upp hoppet.


Skönt ändå att kunna känna att din gräns är nådd? 
Allting är alltid mycket jobbigare när man är mer.. lost.. och inte vet vilken väg man ska gå..kanske inte känner av sina gränser...

Men jag känner verkligen samma- att det viktigaste för mig faktiskt är att få ett barn. 

Det var en så märklig känsla när jag hittade en äggdonator jag verkligen gillade på Olgakliniken, så kände jag faktiskt att hennes gener ändå är bättre än mina haha. Lite halvt skämtsamt men lite så kändes det. Att det vore helt fantastiskt att få uppfostra ett barn som kommer från henne.  Vet att många helst inte vill veta så mycket om äggdonatorn men för mig gjorde det snarare att jag kände mig redo när jag hittade en donator som kändes rätt. 

Fast trots att jag fajt ändå tror att jag psykologiskt är redo att gå vidare med ÄD, så insåg jag efter sommaren att det ändå kändes för tidigt. 

Jag har inte försökt så mycket ändå. Många blir ändå gravida vid 40 och det finns inget som talar för att mina ägg är sämre än någon annan 40 årings. Och skulle jag ta emot ett embryo från donator så skulle mina äggstockar inte bara ligga i dvala tills äggen definitivt blir för gamla...

För min del var det bara rent ekonomiskt. 
Att eftersom ÄD är så dyrt så kände jag att jag inte kunde lägga mer pengar på egna ägg.  Då kommer jag hamna närmare en halv miljon totalt, om jag inte lyckas med egna och sen kör ÄD...

Men dessa månader nu när jag inte"tagit tillvara" på varje ägglossning, har varit sååå tuffa känslomässigt... Det har typ känts som om det vore ett missfall... vilket ju är konstigt att jag känner... Men det var så jobbigt att veta möjligheten att bli gravid naturligt finns för mig,  men inte ge det chansen pga pengarna...

Jag tror att jag börjar luta åt att göra 3 IUIer. De säger ju att om man inte lyckas på 3 är chansen väldigt liten att lyckas därefter. Fast ifs, en läkare ca 6 stycken till mig..

Jag har dock fortfarande inte pengarna men hoppas få låna...

Jag tror att skuldsättningen känns mindre jobbig nu efter dessa cykler jag "missade" att försöka på... För det fick mig att inse  hur jobbigt det kommer kännas resten av livet att jag inte försökte...

Nu känns det väldigt bra att ha gjort en IUI. Och att jag fick för äggblåsor än tidigare (förutom en gång), känns som ett tecken på att jag gjorde rätt val. 

Kanske betyder det att jag inte är redo psykologiskt för ÄD.. Men jag tror verkligen jag hade känt annorlunda om jag gjort flera ivf er och fått ut många ägg och sett svart på vitt att de inte klarar sig.. 
Nu är det bara 6 ägg totalt jag fått ut ivf på,  och de sa att alla såg bra/mogna ut. 

Nu blev det långt här ....

Men ja när jag läser det du skrivit i senaste inläggen känns det verkligen som att du känner att det räcker.  Då blir nästa steg spännande istället- tänk att göra en återföring och veta att chansen för graviditet är >50%!!!

Så häftigt att faktiskt helt plötsligt kunna ha goda chanser att bli gravid...!!

Nästa chock!

Jag skrev ju till kliniken i Danmark samma kväll hur frustratad jag var ang att inte ha fått information ang den extra kostnaden, men framförallt att läkaren inte hade luft alternativet ivf när hon visste att kostnaden nu för IUI skulle närma sig den för ivf. 

Jag fick ett svar dagen efter, som jag inte läste förrän nu, för det var så himla mycket annat jobbigt förra veckan att min ångestnivå var i taket som det var. 

Nu läste jag- och är i helt chock. 

De skrev att jag inte får vara en patient hos dem längre. Och att de tar bort mig från väntelistan för äggdonation!
Jag hade glömt betala in, men var ändå uppsatt på listan. 

Hur kan de göra så?

Istället för att be om ursäkt?

Allt jag hade behövt var
1. En ursäkt att ge glömt informera (vilket jag faktiskt inte fått)
2. Att läkaren förklarade för mig hur hon tänkt, varför hon inte  tagit upp det på ett annat sätt.

Det känns så sjukt att bara för att jag blev upprörd över detta så bara drar de sig ut.

Jag svarade ett mail ungefär som jag skriver här. 
Och att jag hoppas att det får vara mitt val om jag vill vara patient, eftersom det vore väldigt omständigt för mig att byta klinik. 

Egentligen vill jag inte ens göra äggdonation på en annan klinik i Danmark, eftersom denna ger mest information om  donatorerna. De andra jag hittat anger bara hårfärg osv, och jag vill veta mer. 

Så det vore i själva verket katastrofalt för mig att inte få fortsätta. 

Och det känns jättekonstigt att de skriver så.

Mitt mail var mycket mer argt än jag normalt sett brukar uttrycka mig! Jag brukar hålla tillbaka för att jag är konflikträdd, men nu kändes det som ett så stort övertramp att jag kände att jag ville förmedla hur frustrerad jag faktiskt var. 

Och jo de skrev att de stryker fakturan. Men de skrev ingenting om varför läkaren inte gett mig info. 

Bara kort att de har bestämt att jag inte får vara patient, vi tar bort dig från listan, tack och hej. 

Är i chock. 

Jag har ju redan mailat, men bad inte om ursäkt. 
Det hade jag kunnat göra visserligen. 
Nu skrev jag typ att jag vet att jag var väldigt frustrerad förra veckan och att det dels var pga att jag inte fick info om priset, men framför allt att jag inte tyckte jag fick den info jag behövde för att göra ett underbyggt val ang behandling. Att min önskan hade varit att få en ursäkt för det första, och att prata kort med läkaren ang det andra.  Kanske fanns det något jag missuppfattat tex. 

Så jag skrev i en lugn ton nu.  Men jag hade absolut kunnat be om ursäkt. Man vet ju att text kan uppfattas fel.  Jag var mer ledsen och frustrerad än arg. 
Nu vågar jag inte kolla mailen, för om de fortfarande skriver nu att jag inte får vara patient så är det nog helt kört. 

Eftersom jag skrev att jag gärna vill fortsätta, och att det vore väldigt omständigheter för mig att behöva byta..

Sån himla chock....
Är hemma sjuk och tack å lov somnade jag från all ångest som kom efter att ha sett läst mailet....

Kliniken svarade ett trevligt mail där de nu ändå förklarade varför de agerat som de gjorde. Men avslutade ändå med "vi önskar dig lycka till på nästa klinik", trots att jag skrivit t jag verkligen ville fortsätta. 

Nu skrev jag ett nytt mail där jag nu bad om ursäkt för min ton, och också skrev varför det är så viktigt för mig att fortsätta på den kliniken. Och skrev att jag har förtroende för läkarna och personalen. 

För äggdonation är det helt nödvändigt att få vara kvar på denna kliniken, eftersom ingen annan klinik i Danmark verkar ha så mycket info om donatorerna som den här kliniken.  För vissa är det inte så viktigt, men för mig är det väldigt viktigt. 

Så jag vill verkligen, verkligen göra detta på "min" klinik. 

Om jag får ett nej nu när jag verkligen bad om att få fortsätta , ja då är det ju ett nej. 

Det känns så orättvist- att inte få vara patient för att jag hade en dålig dag efter en chockartad händelse som det blev förra onsdagen!

Är helt förkrossad. 

Har börjat kolla på IUI i Sverige, men då måste jag ju göra en psykosocial utredning som kostar 4000 kronor...

Men även om jag gör fler IUI i Sverige, så vill jag ändå göra äggdonation på den kliniken. 

Jag har ju faktiskt övervägt att göra äggdonator på Olgakliniken också visserligen, men det kändes ändå som att jag hade bestämt mig för Danmark just för att få en dansk donator. 

Tack snälla. 
Jag tror inte det, men jag måste hoppas. Men jag lär få svar idag. Usch så jobbigt att läsa mailen...
Det känns så fruktansvärt orättvist att jag inte själv får välja om jag vill vara kvar, för att jag blev så ledsen över något de gjorde... Och pga riskera att inte få den behandling jag helst vill. Känns så himla deppigt och orättvist... Vilket sätt att be om ursäkt också.. "vi gjorde fel och ber om ursäkt,  men vi vill inte ha patienter som blir upprörda när vi gör fel så nu sparkar vi ut dig".

Jag vågar sällan uttrycks vad jag tycker när jag blir felaktigt behandlad, för jag tycker det är så läskigt.. nu kommer jag väl aldrig våga uttrycka att jag känner mig felaktigt behandlad igen.. tack å lov händer det ju inte så ofta heller visserligen men ändå..