Varför väljer individer med NPF diagnoser att skaffa barn, när det så ofta resulterar i problem för samtliga inblandade?

De har väl ofta samma längtan efter barn som alla andra, vilket ju inte är så konstigt.

Längtan är en sak. Men borde man inte också föra ett logiskt resonemang med sig själv om konsekvenserna av det? Både för en själv, men också barnet. 

Egoism är svaret. 

Men begriper inte de att det kommer slå tillbaks på det själva? 

Det finns personer med diverse diagnoser som ändå är bra föräldrar.

Men klarar man inte av att ta hand om sig själv, eller få ordning på livet, klarar man oftast inte av barn heller. Det är väl dessa problemfamiljer du ser.

Men har man den typen av problematik, är det kanske vanligt att man även saknar självinsikt? Man tror att man ska klara det eller tänker inte så långt.

Genom ett tidigare jobb lärde jag känna en kvinna med lättare förståndshandikapp, hon hade en slags specialanställning på min arbetsplats. Väldigt duktig och gullig tjej, men med vissa svårigheter.

Hon fick två barn som myndigheterna omhändertog. Både hon och hennes man hade diverse begränsningar som gjorde att de inte klarade av barnen. Personalen reagerade redan på BB. Men den här tjejen förstod aldrig varför barnen placerades, trots att hon nästan pratade om barnen som om de vore dockor eller leksaker. Det var synd om henne, men gick liksom inte att nå henne, eller få henne att förstå vad en bebis behöver. Det låg utanför hennes horisont.

Underskatta aldrig hur korkade människor kan vara. 

Ursäkta uttrycket men hon låter lite efterbliven. Men det finns ju många med de här diagnoserna som inte är det, exempelvis jag. Min far var inte efterbliven, tvärt om. Trots det valde han att skaffa barn. Kan tillägga att jag har en äldre bror som jag givetvis inte haft någon kontakt med, det skar sig mellan honom och min far skulle man kunna säga. Har träffat min halvbror en enda gång enda gången jag stötte på honom var när min far gick och dog. Och av den lilla tid vi spenderade tillsammans var det ingen större konst att konstatera att även han hade någon form av problematik.    

Jag har adhd men kommer skaffa barn. 

Hur grov på en skala 1-10? 

Och är du medveten om att dina barn löper stor risk att ärva de, samt vilka konsekvenser det kommer medföra för dig om så blir fallet?

den Som inte klarar av ett barn ska absolut inte skaffa barn. det finns många utan diagnos som är väldigt dåliga föräldrar så bara för man har diagnos innebär det inte att man blir sämre förälder. Men att barnet riskerar födas med en diagnos är stor. vill man verkligen föra över det på barnet? Tycker livet är svårt i vanliga fall.