Utredning/insemination/ivf 2023

Hej alla,

Jag ?känner? två här inne iaf och det var kul och se er här 😃
Men till er andra, jag tror jag får ansluta mig här nu om jag fattat det rätt.

Jag och min sambo har försökt få barn i 1 1/2år nu och det går väl inte så jätte bra. Jag blir gravid men det håller sig inte längre än till vecka 5-7 däromkring.
Jag har alltså haft 2 stycken kemiska, 1 missfall i vecka 5, sedan 1 ofostrig som slutade med abort i vecka 10 då den inte ville avsluta sig själv.
och nu sist en ofostrig graviditet i livmodern och sedan ett X precis utanför livmodern, och detta fallet är ovanligt och därför missades mitt X. För har man en graviditet i livmodern så får man inte ett X också och därför visste vi inte om den förens äggledaren sprack utav att embryot växte. 

Blev akut ambulans till sjukhus pga buksmärtor från helvetet, förlorade 2l blod och akut operation. Dom gjorde såklart vul direkt när jag kom in och det var inte skönt plus att dom fick göra det på mig liggandes på sängen jag kom in på.

Där misstänkte dom direkt ett X och stor blödning i buken. Trots mängder av morfin (lite mer dos än vad man ska få helst) så hade jag fruktansvärt ont. Blev operation någon timme senare.

Nu är vi tillbaka på och försöka igen!
Just det! Kanske ska nämna att vi blev godkända fertilitetsutredning innan denna graviditeten, vi hann skicka in alla prover och skulle boka tid för ett besök men då blev jag gravid.

Men efter allt detta så står vi fortfarande kvar och vi ska bli kallade på ett besök efter nyår senast under våren Och då skulle jag få spolas sa dom.
Men enligt dom så ser alla våra prover bra ut och likaså hans spermier.

Och i och med mitt X nu så kommer jag dessutom få noggrannare koller när jag plussat, tex ett vul direkt i vecka 6 för och se om det är en normal lr ett X igen.
Tydligen är det lätt och få X igen efter att ha fått det redan. Sa läkaren. 

Så vi står i detta nu och väntar på vårat besök, jag hoppas inte dom tänker vänta för länge för jag är så taggad!
Vill så gärna bli gravid nu!

Vi ska inte sluta försöka sa dom utan vi ska köra på som vanligt. 

För övrigt, jag blir 38 år i maj och min sambo blir 26 dagen innan mig.
Det är vårat första barn och som jag sa, längtan är enorm. 

Hej alla,

Nu har vi fått vårat första besök inbokat den 27e februari, fick egentligen en tid den 7e men fick boka om för att jag låg lite fel i min cykel då. Precis haft ägglossning då nämligen.

På besöket kommer vi gå igenom alla våra prover mer specifikt, vi har bara fått höra att all prover är bra men inget mer än så.
Jag kommer även få spolas vilket är med blandade känslor eftersom alla upplever det olika, vissa känns det knappt på medans andra får ont som fasen. 

Jag som redan har problem med att dom pysslar där nere ibland är livrädd men ser samtidigt fram emot det. Äntligen är det igång.

Och som hon sa när detta blev bestämt så blir vi inte gravida efter spolningen så kommer vi bli godkända IVF.

Fattar knappt att vi får börja redan, att det äntligen händer något. Som man väntat! 

Idag är jag på äl+9, så det fanns ingen tid tidigare så därför får vi vänta ut lite men fan, det är drygt en månad och lite till. Det är ingenting, jag var beredd på att dom skulle återkomma med en tid under våren. 

Och här börjar första mötet närma sig, på tisdag är det dags för ett besök i Borås och där kommer vi gå igenom alla mina prover och hans sperma bland annat. 

Sen görs en spolning på mig och den delen börjar jag bli sjukt nervös över. Jag vet att det är blandade känslor här, vissa känner ingenting medans andra får ont osv. 

Jag är mest rädd för just själva spolningen, alla grejer som dom ska hålla på med eftersom jag fått en del skräck ifrån när provtagning från när jag hade cellförändringar togs, och det gick inte bra.
Efter det har jag svårt och slappna av, går inte liksom. Allt gör i princip ont där nere när dom håller på med verktyg osv. Så detta börjat ta på mig nu.

Men jag har min sambo med mig Och tabletter tas innan så jag hoppas det ska gå bra. 

Vet inte riktigt vad jag ville med detta inlägg mer än att jag kanske behövde skriva av mig lite kanske.

Vi kommer nog också prata om hur vi kommer gå vidare efteråt eftersom dom sa att fungerar inte spolningen så ska vi få IVF.

Men vet ju inte mer än så!

Jag borde också fråga om varför jag får mina missfall hela tiden också. Alltid i tidigt skede eller mellan vecka 5-10.

Har alltså inte gjort en missfallsutredning utan dom valde bort den och gav oss detta istället. Vilket jag såklart är tacksam för men hade varit bra och veta, om det går och få veta vad som är ?problemet?.

Är ju livrädd för att vi inte är en match för varandra tex. Många tankar som snurrar såklart! 

Är idag på cd2 så kommer vara på cd8 när spolningen görs. Sen brukar jag ha ägglossning på dag 14, däromkring. 

Spännande Ja men också läskigt! Haha 

Tack!

Och ja, det känns lite omvänt för tycker precis som du att man bör kolla en utredning först med tanke på att jag fått 6 missfall nu på 1år.

Men vi får se helt enkelt. Tror jag tagit alla dessa prover redan och enligt läkaren ser allt bra ut. Men vi ska gå igenom dom mer noggrant nästa vecka som sagt.
Så får man se då.

Men jag kommer ta upp det utan tvekan, för jag har tänkt på det också. Att det blir IVF och dom återför och så blir det samma visa igen.

Jag är så rädd för och bli gravid men det enbart för att ni oro för missfall igen är stor. Väldigt stor!

Men i det stora hela så är jag mest rädd för själva spolningen just nu. Usch! 

Måtte jag vara frisk tills dess! Har någon rejält seg förkylning.