Utredning/insemination/ivf 2023

Jag gör som Elliot och skriver ett gemensamt meddelande där jag försöker att svara alla, men jag vet inte hur man får till att namnen blir fetmarkerade så där?
Snödroppen86: Jag är så ledsen att höra att det inte gick vägen den här gången 😔 Jag förstår att det känns tungt och jobbigt nu, men precis som du säger så hoppas vi att det blir ett plus nästa gång. Jag har samma fråga som Elliot, om kliniken sagt något om när nästa insemination blir?
Mathilda88: Finaste du, jag hittar inga ord för att beskriva hur oerhört ledsen jag är för din skull. Det gör så ont i hjärtat att läsa det du skriver och att känna din smärta just nu 💔 Det låter verkligen som en mardröm, och precis som Elliot skrev så känns det ju extra tungt eftersom du mått så dåligt under behandlingen. Jag vet att det inte är någon tröst nu, att inga ord hjälper, men många säger ju att första IVF-försöket blir lite som ett testförsök där läkarna ska hitta rätt preparat, rätt dos, rätt befruktningsmetod osv. Att ens behöva tänka på försök nr 2 nu känns så orättvist, men jag är övertygad om att kliniken har en plan framåt och att ni kommer att uppnå drömmen till slut Jag har inte hört talas om granulerade ägg och hittade tyvärr inga svar när jag googlade på det, men om du känner att du har fortsatta frågor så kan det ju vara skönt att ringa kliniken och reda ut vad det betyder? Hoppas att du får må bättre fysiskt nu framöver, och vad gäller det psykiska så är det såklart helt naturligt att bryta ihop nu för att sedan kunna klättra upp igen och fokusera på nästa försök. Hoppas att du får bra stöd och du vet att vi tänker på dig och hejar på dig
Elliot: Tack för att du frågar, så fint av dig med all pepp 🥰 Jag har lyckats hålla mig från att tjuvtesta, negativa tester är det värsta jag vet, men jag och sambon pratade om att kanske ta ett test ikväll. Jag vet att det är bäst med morgonurin men vi känner båda två att det känns jobbigt att ta ett test precis innan vi ska gå på jobbet, speciellt ifall det skulle visa negativt. Så vi får se om vi kanske testar ikväll istället för imorgon bitti Jag är rätt nervös över att jag inte känner något i kroppen. Jag brukar nästan alltid ha ömma bröst efter ägglossning och att det försvinner dagen efter eller samma dag som mens, och även nu under IVF:en fick jag ömma bröst tidigt men det försvann i förrgår så jag är rädd att det betyder att mensen ska komma när som helst. Men än så länge har den hållit sig borta och för varje dag som går känner jag hur en liten liten fjärils vingslag fladdrar i min bröstkorg. Men idag känns lite som domedagen på något sätt, och samtidigt som jag gruvar mig för att testa så känns det också som att dagen gärna får gå fort.
Vad bra att det fortfarande känns rätt att avvakta, och verkligen bra att du ringde kliniken och frågade! Jag hade gjort precis likadant, för även om man själv inte kan påverka när man får börja så är det ändå skönt att veta hur förutsättningarna ser ut. Hoppas att de svarar snart, men mest av allt hoppas jag att ni plussar nu under sommaren! Det är ju fantastiskt att både ditt AMH och tempen har gått upp, det känns ju riktigt lovande! 😍 Spännande med en sån där OURA-ring, du får gärna berätta sen hur du tyckte att den fungerade. Tusen tack för att du alltid hejar på mig, och du ska veta att jag tror på dig och hoppas att ni får ert efterlängtade lilla syskon snart! 💕
Sorgligt nog blev det bara minus för min del, både igår och idag (officiella testdagen) så jag ringde kliniken och tyvärr ser vi nu det här försöket som över, misslyckat. Tårarna bara rinner och det känns så himla tungt. Jag vet att vi har två små embryon i frysen som vi förhoppningsvis kan tina till hösten, och jag vet att de här känslorna kommer att kännas lättare med lite tid, men just nu gör det förbannat ont 💔
Fina fina ni, tusen tack för er omtanke och värme, ni är alltid ett så himla fint stöd Jag har haft en ovanligt tung period nu efter den misslyckade IVF-omgången och beskedet om att det pga sommarstängt inte blir någon återföring förrän september vilket krockar med en familjeresa som vi taggat för i flera år, så i själva verket måste vi vänta till oktober vilket fick mig att falla i ett ganska djupt mörker. Idag känner jag att jag börjar nosa med huvudet ovanför ytan igen, och jag vet att det kommer att kännas bättre igen snart. Jag ska bara klara av sommaren med gravid syster, dop, barnkalas m.m. Jag förstår absolut att många säger att det kan vara bra med en paus över sommaren och få ladda om, men när det inte är självvalt så känns det jobbigt tycker jag. Speciellt eftersom IVF:en visade att inga ägg befruktades naturligt, så våra chanser att lyckas själva under sommaren känns minimala. Usch vad deppigt det här blev, förlåt för det och tack för att ni finns
Mathilda: Så bra att du ska få testa annan medicin nästa gång, det kan förhoppningsvis påverka både resultatet och ditt mående positivt Skönt att höra att du kan rida igen och göra sånt som du tycker om, förstår dock att det är svårt att bestämma hur ni ska göra med paus eller inte, men kanske blir det så att mensen bestämmer det åt er. Hoppas att det ska kännas bra oavsett om det blir ett nytt försök nu eller i augusti 🥰
Teriz: Vad fint med din uppdatering, så glad att höra att det såg bra ut på KUB och att ni nu passerar milstolpe för milstolpe på väg mot ert efterlängtade barn
Vad händer här då.. Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig för jag vet att gravidbesked ofta kommer som ett slag i magen när man kämpar. Men jag plussade igår. Jag har ju känt mig gravid ända sen ägglossningen typ men när tempen sjönk häromdagen så blev jag så besviken på mig själv för jag tänkte att jag hade inbillat mig allt. Men den smög sig uppåt igen som sagt och när inte mensen kom igår på BIM så tog jag ett test efter jobbet och det var positivt ❤️ Jag är såklart glad, men också rädd och skeptisk efter 3 missfall. Så nu är det mest en väntan på att veckorna (förhoppningsvis) ska gå utan att det avbryts igen ❤️ Vi får ta en dag i taget!
Som sagt jag fattar att såna här besked gör skitont och du behöver inte känna att du måste vara glad för
min skull. Jag vet PRECIS hur det känns när någon får ett positivt test och man själv inte är där. Det är mer
än okej att ha de känslorna, det är ett helvete att vara ofrivilligt barnlös 💔
Men fina Vickan, jag började precis gråta när jag läste ditt inlägg 🥺 Så otroligt fint och jag är så himla tacksam
över att du (och ni andra i tråden) orkar vara så
peppande trots att man kommer med ett sånt besked. Jag vet ju inte ens vem du är, ändå så känns det som du är typ en av de finaste människorna jag stött på. Alltid så positiv och värmande. TACK ❤️
Det är lite svårt att ta till sig att man är gravid, det är såklart fantastiskt men samtidigt en otroligt stark oro och en skeptism till att detta ska gå vägen. Men jag försöker tro, jag vill ju hoppas ❤️ Jag har en bättre magkänsla än vid min senaste graviditet som bara höll i sig i några dagar och testerna har varit starkare än den gången, så HCG är ju iallafall högre. Idag tog jag ett digitalt som sa 2-3 veckor ❤️ Jag lärde mig ett nytt uttryck igår, PUPO. Pregnant Until Proven Other 😅🥰
Jag förstår verkligen att det varit tungt för dig. Det är ett mörker och man måste tillåta sig själv att bryta ihop ibland för att orkar ta sig uppåt igen! 💪🏼
Hur mår du nu? Glad att höra att du börjar nosa uppe vid ytan igen ❤️
Precis som du säger så finns det ju säkert fördelar med att avvakta över sommaren men det spelar ingen roll vad andra säger. Ska man avvakta vill man bestämma det själv och inte på grund av att någon annan tar beslutet åt en 💔 Jag fattar verkligen att det SUGER! 😒 Men härligt att ni har en resa framför er och om man ska försöka (fattar att det inte är så jävla lätt) hitta något positivt så är det ju att det är just sommar. Tiden går ofta fortare och oavsett om man Inte tror det så brukar ju allt kännas lite lite lite enklare på sommaren ☀️ Och vi finns alltid här när det är tungt vid dop, kalas etc. Skriv när och vad du vill!!! ❤️ Och även om vi alla ska njuta av sommaren nu så vill vi väl ändå att den ska gå ganska fort.. 😉
Ja det är verkligen galet
Jag har skrivit i en del trådar genom åren (även om jag inte säger det till någon
) och det är verkligen så himla fint att det finns en sån möjlighet att prata med likasinnade om så pass känsliga saker, och att man då kan göra det anonymt
Nej, det är väl inte alls konstigt egentligen. Det är mest lite synd att man inte ska kunna glädjas ordentligt. Varje gång jag tänker något positivt om det så typ påminner jag mig själv att inte vara för glad för det kan lika väl ta slut snart. Jag vill inte känna så, men det kommer utan att jag tänker på det. Mitt omedvetna går direkt in i försvar. Precis som du skriver så är man ju van att tillhöra den del av statistiken som det går dåligt för. Och med flera missfall och en IVF där inga ägg överlevde så kan jag ju liksom inte förstå varför det skulle gå vägen just den här gången? Usch, jag låter verkligen negativ och otacksam - jag är medveten om det. Men är så himla orolig bara
Jag mår bra, men det är en mental kamp. Jag har lite molvärk som kommer och går, lite ömma bröstvårtor som kommer och går och idag var första dagen jag kände ett svaaaaaagt svaaaagt illamående. Jag har ingen historik av graviditetsillamående men just den här svaga obehagskänslan som nästan klassas som illamående känner jag igen Det känns ju såklart bra, men allt som avviker, eller när symtomen lyser med sin frånvaro under några timmar, så kommer ju paniken direkt.
Härligt att höra att du mår bra, i den del av cykeln du befinner dig i nu så brukar ju ändå humöret och måendet vara lite bättre. Tror du att du har ägglossat nu? Jag tycker det låter väldigt sunt att lägga bort termometer och ÄL-tester lite då och då Jag tempade inte månaden efter min IVF som gick dåligt, men jag tror att jag fick ägglossning CD17 ungefär. Jag fick ett positivt ÄL-test CD16 men eftersom jag inte tempade så kan jag inte veta säkert. Vanligtvis har jag ägglossning typ CD14-15. Så någon dags fördröjning kanske det blev.
Ja, jag kan verkligen förstår hur det känns med en ofrivillig paus Jag fick ju panik bara av att behöva vänta en månad med nästa behandling. Så det är helt okej att känna en stress
Och det är otroligt okänsligt att säga en sån sak som att det bara är att vänta på ett nytt försök. Som vi nämnt några gånger här i tråden så kommer folk som inte varit ofrivilligt barnlösa själva ALDRIG att förstå hur man inte gör något annat än att vänta. Man väntar på ägglossning, man väntar på BIM, man väntar på ultraljud, undersökningar, äggplock, testdagar. Och för varje misslyckande är det en hel MÅNAD kvar tills nästa gång man får besked. De förstår inte att vi lägger flera ÅR av våra liv på att inte göra något annat än att vänta!
Och hur pissigt det än känns med väntan så blir jag glad av att höra att du ändå ser fram emot resan och flytten!! Man får försöka hitta de bra sakerna och hålla sig sysselsätt och utan att man ens tänker på det så går ju liksom tiden. Varje minut av dagen är ju faktiskt en minut närmare målet
Hoppar in här..
Gör vårt första IVF (ICSI) och har planerad ET imorgon. Är så himla orolig att embryona inte skall ha delat sig korrekt under helgen..
Förstår att oron är ännu större när man får ut färre ägg men man har ju läst om andra som fått ut få ägg och ändå fått ett ägg tillbaka, allt handlar om kvaliten! ❤️
Jag har genomgått en IVF behandling hittills och blev gravid på första försöker vilket jag absolut inte trodde skulle ske! Jag är nu i vecka 9 ☺️. Orsaken till att vi inte lyckades på 3 år på naturligt väg var att min sambo har få spermier och jag har få ägg i äggreserven för min ålder. Det visade sig att mina ägg verkar vara av bra kvalitet trots att jag har få ägg i äggreserv så det är jag mycket tacksam för!
Jag önskar dig ett stort lycka till! ❤️