• Woodsman

    Samma sak

    Tja tja, de var mer än ett år sedan ja la ut nåt här. 

    men det har med mitt ex att göra, när vi gjorde slut så hade ja som en livskris samtidigt, och då kom ångest och mer pressande tvångstankar också

    dem har hållit i sig sen dess, och jag tänker på exet varje dag (jag som gjorde slut då ja kände panikångest och att något var fel i relationen) 

    och då för ett år sen när ångesten började så började ja även gå till psykolog och börja me antidepp. 


    idag har jag fortfarande ångest, får ångest av att skriva Med tjejer, fått för mig att ja kanske tycker om män istället då ja har fått höra innan att folk har undrat det om mig.

    När ja gör saker ibland Så kan ja få som stark ångest som kommer över mig tex om ja har köpt något, eller ska någon stans, de enda jag vill då är hem och lägga mig o bara slippa tänka på allt.

    och varje gång ja har ångest är det som att den enda ja vill prata med är exet.

    (ja har grattat henne efter vi gjorde slut och tänkte att det är väl inget mer än det, men jag fick panikångest då ja ångrade så grovt att ja ens skrev så jag fick tag i psyk vården därefter.)

    och varje gång jag tänker på exet är det skam/skuldkänslor jag får som att ja inte ens gillade henne, bara var med henne för att inte vara ensam(jag kan inte komma ihåg hur ja kände när det va bra mellan oss) så detta gnager på mig rätt mycket och tar upp rätt mycket tid istället för att gå vidare 

    jag skulle gärna bara vilja glömma allt för ja vet ej hur ja ska göra nåt åt det, skriver jag t henne får jag extrem ångest och kan inte tänka eller göra nåt annat än att försöka få henne bort som möjligt. Och alla andra människor runt om mig känns inte som samma sätt som hon.

    detta är nytt för mig då ja aldrig har varit med om detta innan.

    och ja har varit den som alltid går från tjej till tjej. Men oftast väldigt ensam och deppig mellan tjejerna.

    det är som att ja har ändrat helt personlighet och helt annan syn på allt, jag kan inte fråga folk om att ses för då får ja ångest, ja kan inte göra vissa saker för ja är rädd att jag ska få en ångestattack av det och då är det som att ja måste få det ogjort för annars ökar bara ångesten och känns som att man ska explodera

    varje gång ja är ledsen eller får ångest, tänker ja på henne. Som att jag inte klarar mig själv och det var ju det det mesta livskrisen va om ja hade för ett år sen, men tänkte att det hade varit borta nu

    ja bryr mig inte riktigt längre om va ja gör, för det känns som att det är meningslöst ändå, det enda som känns riktigt är hon.

    ja skulle gärna bara vilja tänka på vad jag vill och vad ja mår bra av och kanske vänta några år tills ja vet vad ja vill när det gäller förhållanden osv, men alltid nåt som gör att ja kommer tillbaka till tinder osv.

    vet inte om nån har nån aning om va ja ens snackar om, men min läkare, psykolog vet inte riktigt heller så ja har typ fastnat

    skulle uppskatt om nån har varit med om samma

    mvh

  • Svar på tråden Samma sak
  • Anonym (Rut)

    Förstår det är jobbigt. 


    på något sätt har du omvandlat exet till din enda trygga punkt som skulle hjälpa vid ångest. Du behöver finna nya trygga punkter som du kan använda när ångesten kommer och som går dig att må bra igen.
    Som det är nu så överanalyserar du detta ältandet med och det blir en ond cirkel.

    mitt tips är att prova nya sätt att ta itu med ångesten för att komma ut det snabbare och minska antal tillfällen.
    vad som fungerar för mig är en rask promenad på 30min med löfte om att jag sen får mysa ner mig i soffan med nått gott och en film. Under promenaden så lyssnar jag på musik eller en pod.
    det är svårt och ta sig samman och höra de där promenaderna, men känner att när jag rör på mig mer och motionerar att jag blir lugnare i hjärnan och tankarna. Det blir lite lättare efter ett tag.
    De bra perioderna så försöker jag promenera i förväg (i förebyggande syfte, dvs innan ångest) i 20-45 min om dagen.

Svar på tråden Samma sak