Blir sjukare och sjukare av sambons katt

Inte om man är allergisk på TS nivå. Då ska man inte bo med katt. Då lyssnar man på sin läkare och blir kattfri. När allergin sätter sig på andningen är den livsfarlig. Därav har även TS läkare sagt att katten inte kan bo där. 

TS har pipljud i andningen. Det betyder att hon har problem att få luft! Det kan bli livsfarligt! Det är allvarliga allergiska reaktioner. Det är inte att överdriva. 

Det FINNS inget sätt att behålla katten om hon vill må bättre. Det är inte svårare än så. Ibland måste man inse att det inte finns någon annan utväg. TS kropp är utsatt för enorm stress iom graviditeten. På det en allergi som gått bananas och som gör att hon har andningssvårigheter. På vilket sätt är det hälsosamt för henne att behålla katten? 

Tack. Som allergiker själv som både haft pälsdjur och även valt bort pälsdjur pga allergin så finns det liksom inga alternativ.

När jag fick min allergi som 13-åring var jag på millimetern nära att få min drömhund (han skulle omplaceras) men vi hade just omplacerat marsvinet och kaninen pga allergin så det var inget alternativ.

Som vuxen (utan barn) valde jag att riskera min hälsa med att  ha hund men så här nästan 10 år efter hans död så känner jag av att det faktiskt har påverkat min hälsa att ha haft hund. Detta i form av andningssvårigheter i vissa lägen och "nästan-astma". Trots det vill jag egentligen inget heller än att ha husdjur igen men då ena barnet visat symtom så tänker jag inte spela med hans hälsa även om jag är villig att köra rysk roulett med min egen. 

Så jag är fullt medveten om problematiken TS står inför med att vilja kunna behålla katten men samtidigt så måste hon tänka på sin egen hälsa och bebisen. Allergier är ju dessutom i hög grad ärftligt så det finns ingenting som säger att inte bebisen ligger kraftigt i riskzonen när den kommer ut. 

Bättre att flytta på katten nu och hinna sanera bostaden ordentligt från katthår.