Nej, det tycker jag inte.
Sedan är det lustigt att du råkar se så mkt av deras konversation. Om du inte litar på henne, vilket du inte verkar göra, eftersom du snokar, så gör slut. Du klarade ju inte heller själv av att hålla dig trogen, så ni ska kanske inte vara ett par.
Jag har inte sett så mycket. Jag råkade se ett meddelande när hon stod med mobilen. Det var någon kille som ville träffa henne. Jag frågade därför om jag fick läsa men hon vägrade (det var första gången jag frågat det någonsin). Och det hela fick en stor snöbollseffekt då hon sa att det stod något helt annat. Men jag hade ju råkat läsa delar av meddelandet... Så inte bara att hon dolde saker, hon ljög också om det.
Några dagar sedan berättade hon vem det var, att de båda ville dejta förut men var upptagna. Att de skrivit i flera år. Och jag råkade se lite mer av chatten när hon plockade fram meddelandet som jag råkat se (då jag begärde att få läsa det).
Man behöver inte göra slut för att man inte litar på sin partner. Man kan jobba på tillit, transparens, kontrollbehov, osv.
Så hon märkte alltså inte att du läste på hennes mobil, fast du borde varit ganska nära henne för att kunna se? Och i din trådstart så skriver du att du hann se både vad han skrev och hon svarade. Känns som att du snokat.
Är det så ni ska fortsätta då? Du går igenom hennes telefon, hon går igenom din, ni har koll på var ni befinner osv. För mig är det inte tillit, det är ett kontrollerande beteende av två personer som inte litar på varandra.
Vi går alla igenom olika svackor och toppar i livet. När självkänslan tagit sig en törn pga livskriser kan man bli en cry-baby som får problem med skitsaker. När självkänslan är på topp kan man hantera stora saker utan problem.
Väldigt många verkar vara dåliga på att se när problemet är hos en själv eller hos någon annan.
Så ibland måste man jobba med sig själv och ibland måste man sätta ned foten.