Anonym (Ragge) skrev 2023-01-25 11:24:13 följande:
Jag söker på henne så att jag ser ju. Hon är heller inte anonym och det är inget sådant forum som Familjeliv. Som du skriver så hade jag velat prata om det. Kanske så hade jag gjort något som bidrog till det? Jag har också haft behov att skriva av mig men valt forum hon inte är på såklart-härinne som anonym bla. Ja, hon bara blockade mig. Jag fick nåt kort dra åt skogen sen gick hon inte att nå. Det gjorde mig ledsen och fick mig ännu mer att känna mig ratad och värdelös. Hade bara velat förklara.
Fick ni ett bra avslut och pratat genom allt och hörs ni idag på ett civiliserat vis? Man vill liksom inte avsluta som ovänner.
Känns orimligt att bara bryta såhär.
Jag,försöker tänka att det inte var mitt fel men det är svårt jag saknar henne så mycket. Som att våra månader ihop inte betydde något. Hur gick du vidare om du gjorde det? Känns som vi män tar sånt här hårdare medan de bara går vidare som man inte betydde nåt.
Så hon var otrogen, blev sedan ihop med den nya, och sen bad hon dig dra åt skogen och blockade dig? Är det rätt uppfattat så långt?
Om du verkligen inte vet vad du gjort fel så har du ju åtminstone inte medvetet betett dig illa mot henne. Jag förstår att du saknar henne, men helt ärligt, hade du velat bli ihop med henne igen om hon ångrat sig? Hon lär ju sannolikt göra samma sak mot den nya. Tillåt dig att vara ledsen, det är normalt, men som andra i tråden skriver så kommer läkningen att gå fortare utan någon kontakt med henne. Och en dag vaknar du upp och undrar vad du egentligen såg i henne.
Hur länge var ni ihop? Du skriver månader, det får mig att tro att det inte var så länge. För min del gick jag vidare relativt snabbt eftersom att det var en väldigt stressande relation, så logiskt hade jag insett att det inte ledde till något bra. Jag var sorgsen ett tag över att det slutade i dålig dager, men inte att det tog slut, det var faktiskt lite av en lättnad.
Vi män verkar ofta ta det hårdare, eller så är det bara så att kvinnor bestämmer sig tidigare utan att vi inser det, sen gör de ofta inte slut förrän de hittat någon annan. Och när det händer så blir det en chock för oss, men de har bearbetat och "sörjt" ett bra tag, och mentalt redan gjort slut.