Långresa med barn

Kan någon vänlig själ förklara för mig varför föräldrar med småbarn <2 år, väljer att flyga långt (10+ h)? Hur tänker ni eller tänker ni inte alls? Ni bryr er inte om er själva och den självplågan det måste innebära, långflygning är ett helvete utan barn. Ni bryr er definitivt inte om era medresenärer som måste höra på era skrikandes barn i flera timmar. Ni bryr er inte om att era barn får ont i öronen och den oro det skapar dem i kabinen under en flygning. Barnet är lika nöjt av att stanna hemma. Är ha-begäret efter att åka till tex Thailand eller karibien så stort att ni skiter i vilket? En resa till Medelhavet duger inte som mest? Barnen har definitivt inget minne av dessa resor. Ett enbart småbarnsflyg likt barnfria hotell eller avskilda barnavdelningen på flyg vore något..