Kan jag neka dna-test?
Men är det ju jag som blir barnets mamma som måste se till barnets bästa här. Eller är det nån soc tant som ska avgöra det? Är ju jag som ska ta hand om barnet. För nån pappa att räkna med här lär det ju knappast bli.
Inlägg från: Anonym (SnartMamma)
|
-
-
Ja jag tänkte väl ändå!Anonym (Nej) skrev 2023-01-30 14:21:29 följande:Obs!! Fel av mig! Vid enskild vårdnad får DU alla dagarna!
-
Men varför ska jag ens kontakta honom? Han kan ju kontakta mig och fråga nåt eller hur jag mår och vad som behöver fixas mm. Jag kontaktade honom om att jag var gravid och sen total tystnad därefter. Har nog med att vara gravid än att jaga honom.Anonym (Nej) skrev 2023-01-30 14:20:26 följande:Nej, han har rätt till de dagarna ändå. Du får enskild vårdnad till att börja med men han kan stämma dig i tingsrätten för gemensam vårdnad och då är det upp till rätten att avgöra om han är en olämplig förälder eller inte. Att du påstår att det inte går att samarbeta är inte samma sak som att det är sant, eller att det för den delen beror på honom. Om det då visar sig att DU är den som aktivt försöka motarbeta umgänget på alla möjliga sätt så kan jag garantera att det ser riktigt dåligt ut för din del.
Kanske, kanske inte. Just nu är han väl i chock och man undrar ju hur trevlig du själv har varit i kontakten med honom, kanske du har skrämt iväg honom så att han pga det inte vill just nu? Men ingen här vet vad han tänker på nu eller vad han kommer att vilja i framtiden, inte ens du själv. Det bästa du kan göra är att visa dig samarbetsvillig, det vinner både du och barnet på. -
Så jag ska stå till tjänst och låta honom träffa barnet sen?! Om han helt plötsligt ändrar sig och låtsas vara lite intresserad. För syns skull. Om han ens dyker upp. Fastän han inte brytt sig ett skit? Och jag ska vara gravid, föda barnet och sen sköta barnet varje dag. Tala om att kunna glida in på ett bananskal som nån slags ?när det passar sig pappa?. Fy fasen.LFF skrev 2023-01-30 14:39:37 följande:
En bekant har barn med en "vän" som reagerade ungefär som pappan till ditt blivande barn när det upptäcktes att hon var gravid. Barnet är idag ca 4 år gammalt. Från början ignorerade han hela graviditeten, blev arg när hon började ha kontakt med delar av hans familj för att låta barnet ha tillgång till andra halvan av sin genpool (alla på den sidan ville inte ha kontakt med barnet men några). Periodvis har han kontaktat henne för att träffa henne och barnet men varje gång har det hittills kommit något från hans sida emellan. Däremot så är hon väldigt medveten om att hon MÅSTE stå till tjänst OM han vill träffa sitt barn. Det är så det ser ut, just för att det handlar om barnets rätt till båda sina föräldrar. Hon tar inga egna initiativ till att de ska träffas men är beredd att ställa upp när han får för sig det (och sen backar ur).
Skillnaden mellan dig och henne är mognaden och att hon förstår att hon måste se till att det finns möjlighet till umgänge om han önskar.
-
Jag känner inte pappan så kan inte säga om han är våldsam inte vad jag vet. Dock hört andra trovärdiga rykten som visar på sjukt dåligt omdöme. Men att totalt ignorera i en sån här situation tyder väl snarast på nån känslomässig störning. Så ingen jag önskar som pappa och att behöva låta träffa mitt barn.
-
Vilken häxjakt och påhopp här! Maria verkar förstå min sits här. Ni andra har tydligen inte ens varit i närheten av min sits det är då en sak som är säkert. Orkar inte med detta nu.
-
Ja måste nog ändå gå in och försvara mig här efter alla påhopp. Vad jag gör sen när mitt barn är fött måste väl ändå jag få avgöra. Om jag bara tror det blir problem och jobbigt för mig att behöva dras med den här killen i 20 år eller ännu längre så uppfostrar jag mycket hellre själv barnet helt själv på mitt sätt. Det finns säkert sätt att trötta ut honom på så han tappar intresset. Om han nu ens kommer visa något? Han har ju inte visat något intresse hittills direkt. Kommer satsa allt på att bli den bästa tänkbara mamman till mitt barn. Finns inget behov av pappan här annat än att han får betala underhåll.
-
Jag har då inte tänkt krusa honom att ta ett ansvar. I bästa fall kanske han håller sig undan.Anonym (Maria) skrev 2023-02-06 11:51:05 följande:Direkt? Varför vill du att han ska tappa intresset av sitt barn om han nu ändå visar något trots allt?
-
Men alltså är det någon här som varit en liknande situation? Vill han vara pappa ska han då verkligen få kämpa för det. Men det lär han nog inte göra. Så jag kommer inte krusa. Han har haft chansen att visa sig intresserade nu när jag är gravid men inte tagit den. Vad är oddsen att han ska göra det när barnet väl är fött? Lika med noll förmodligen så lika bra att räkna bort honom helt.
-
Han
Tappat intresse? Han har ju inte visat nåt intresse alls. För att jag går och är gravid med ett barn som han är far till. Så varför skulle han göra det sen när barnet är här? inte så troligt!Anonym (Maria) skrev 2023-02-06 14:40:00 följande:Jag har tyvärr inte varit i din situation, kan bara försöka sätta mig in i den. Men jag tycker också att han borde ska kämpa för att engagera sig och visa intresse, om han är en bra pappa.
Men du skrev ju om att tappa intresset, så nåt intresse måste han ju då trots allt ha visat? Vad menar du att hade du önskat att han skulle göra mer, som han inte gör?