(Mkt text) Svartsjuka och/eller tillitsskadande beteende?
Hej!
jag vill be om era synpunkter på mitt problem.
bakgrund: gifta flera år, två barn, haft en krävande period pga mkt med barn och flytt, frun har börjat ett nytt jobb för ca ett år sedan. En man (gift och barn) som lärde upp henne har nu blivit en god vän.
Vårs tidigare trauman: jag blivit bedragen, hon haft en kontrollerande pojkvän. I början av vår relation hade vi några tjafs relaterade till svartsjuka från min sida. Senaste åren (många) så har detta inte varit ett problem mest pga att våra liv sett annorlunda ut tror jag.
Händelseförlopp: Jag hade råkat se över axeln en profilbild högst upp i chatten på en sociala medier-app under en period. När jag kollade på min telefon så såg jag att bilden tillhörde denna kollegan. Detta väckte min oro.
Jag frågade i form av att jag uttryckte min oro över att han verkar vara lite väl på. Svaret blev initialt att ?ja vi har blivit goda vänner, och den vänskapen vill jag ha kvar?. Hon sa senare samma dag ?nu har jag raderat chatten så du inte ser den högst upp där hela tiden, vi skriver inte så ofta men pga att jag inte chattar med någon annan på den appen så är den alltid överst ändå ?
Följande dagar diskuterade vi hur vi glidit isär pga allt som hänt med barn etc. hon uppger sig ha ändrat åsikt om tex att hon inte vill veta om jag varit otrogen för att inte riskera att splittra familjen. Under perioden har vi inte varit lika kärleksfulla som vi brukar. Jag har vänt mig lite inåt och satt mig in i ekonomi osv. Jag har försökt se ljust på den jobbiga perioden med barnen och försökt visa en fasad av att det inte är så jobbigt, att det är hanterbart och att jag till och med uppskattar att vara hemma med barnen. Min fru har upplevt jobbet som en härlig paus och ogillat att vara hemma. Hon upplever att hon inte kunnat prata med mig om hur jobbigt hon upplevt det pga min fasad.
Situationen med vännen är följande: det skrivs några gånger i månaden efter arbetstid. äter lunch tillsammans själva ibland, På arbetstid skrivs det flera dagar i veckan om ej arbetsrelaterade saker. Skämtbilder skickas etc. Det pratas om filosofiska saker, syn på livet etc. Hon åker ibland i hans bil hem från jobbet. Det innebär en omväg för honom men inte särskilt tidskrävande. 10 minuter kanske.
Inför tillfället när jag frågade om detta första gången så sov jag dåligt, stressade upp mig. jag trodde att jag skulle avslöja något. Hennes mobilvanor har förändrats och jag upplevde att hon snabbt stängde en app när jag kom i närheten. Detta säger hon sig omedvetet ha gjort då hon upplevt att jag reagerat negativt när hon pratat mycket om honom tidigare under året. Jag trodde att det skrevs dagligen men det var inte så illa.
vi pratade sedan om vad man känner sig bekväm med i en relation. Jag tänker att man absolut kan ha vänner av motsatt kön men att det är en mer riskfylld relation och att man ej kan bli för nära vänner eller ha för tät kontakt beroende på situation (tex om den andra är singel eller inte etc).
jag vill verkligen inte vara kontrollerande men samtidigt har jag ett behov av att känna trygghet. Jag tycker inte man ska kunna få utforska en potentiell partner för mycket och samtidigt ha mig kvar som säkert kort. Hur ska jag tänka? Jag vet att det är mest mig det är fel på, men vad har ni för tips och hur hade ni tolkat situationen?
Mina bra dagar så är det självklart att det är en vanlig kompisrelation som jag kan/måste acceptera. Mina dåliga dagar så tänker jag att jag inte kommer kunna hantera det, att varningsflaggorna som finns (dold, raderat chatt, tajmingen med vår svacka/kärlekslöshet) är för starka samt att när jag i denna personliga kris börjar visa mer kärlek och närhet för henne så säger hon att hon har svårt att gå från 0 till 100 och att hon inte kan besvara lika kraftigt som jag visar henne just nu. Visst, jag har haft panik stundtals att vi håller på att förlora varandra, men det känns också som en varningssignal att kapaciteten för kärlek är så reducerad. som någon annan skrev i en annan tråd. Farlig kombination med svacka i relationer och ny trevlig kollega. Jag har ett katastroftänk, jag vet, men det finns väl ändå en kärna någonstans?
tankar??