När man inte orkar få sms av pappan längre?

Om jag skulle avsäga all kontakt bortsett från viktig information så är jag rädd att han kommer använda det mot mig sedan. Han har hotat flera gånger med att göra en orosanmälan men hittills aldrig hänt. Med all säkerhet kommer han hävda att han har försökt kommunicera men att jag vägrar, är det något som kommer vara till min nackdel?

Jag vill inte ha ensam vårdnad. Jag vill bara inte längre ha sms om saker vi pratat om flera gånger. Där han anklagar mig för allt möjligt, jag försöker förstå vad han menar och sen går det några veckor och sen är vi tillbaka där vi började. 

Barnet har ju kommit upp i den åldern där barnet kan säga att pappa säger dåliga saker om mamma. Vissa saker får man filtrera men vissa saker är väldigt specifika och oftast det jag får på sms sedan. Vi har pratat om detta men nu är vi tillbaka igen där vi började. Jag har funderat på en orosanmälan men stämningen lär bli ännu värre. För att vara ärlig så vill jag inte ens vara i samma rum då han blir väldigt obehaglig när han blir arg.

Tack så mycket för alla svar ❤❤❤
Jag är så sjukt rädd för att socialen kommer tro på allt han säger. Han är väldigt charmig och  ett hur han ska prata. Min enda förhoppning är att han faktiskt blir så arg att han intr kan hålla tillbaka. Jag är så rädd men så trött på det här och nu mår mitt barn så dåligt för att han säger hur dålig jag är och barnet är helt förvirrad och berättar om situationer som barnet varit med men pappan förvridit... Hon litar inte ens längre på sitt egna minne.

Det händer inget när jag ska citera så detta är riktat till (hmm).

Jag får intrycket av att du tror att jag gjort något stort och hemskt som skadat denna man. Det har inte hänt. Han gick dessutom vidare fortare än mig men skriver ändå alla dessa sms på alla högtider bara för att förstöra dagen. Jag ville skiljas också något jag lyft upp år innan jag faktiskt vågade genomföra det. Så det han anklagar mig för är inget som jag gjort utan något han fått för sig. Jag kan tänka mig hur han förhör våran dotter och tillslut håller man bara med för det var så jag gjorde. Sen baserar han allt på det. 

Jag har länge känt skuld för allt som händer i ett förhållande för i slutändan var allt mitt fel.
Jag har aldrig under våran relation hört han säga förlåt eller att han gjort fel. Sista året stängde jag ner och lät han skrika på mig tills han var nöjd för oavsett vad jag svarade så vände han och började med något annat. Jag har normaliserat allt men min nuvarande kille har hört hans bråk och sagt att det är inte normalt. 

Tack igen för alla stärkande råd ❤❤ 

Jag kommer vända mig till familjerätten så de får hjälpa oss med detta. Dottern har visat tydligt och sagt saker som hör mig orolig på riktigt. Jag har alltid tänkt att det viktigaste är att hon har sin pappa men som det är nu vill hon inte längre åka dit. Och innan någon säger något om det så är det inte pga att jag påverkat henne. Jag har alltid varit mån och typ tvingat dit henne mot sin vilja. Vilket jag skäms nu för om han utsätter henne för dessa ständiga förhör.

Det han håller på med är inte okej. Det tar för mycket energi från våran familj och jag förstår inte hur hans sambo klarar av dessa ständiga pådrag. För att upplysa hmm som dessutom verkar ha avvikit kraftigt från trådstarten så väntade jag 2 år efter separationen innan jag träffade en ny man. Och nej, jag hade ingen innan eller. Att prata med dig hmm, är väldigt likvärdigt med mitt ex. Vilda spekulationer om något du omöjligt kan veta något om. Det går inte ens att diskutera. Jag hoppas att du hittar någon att prata med om detta.