Jag kämpar med att vilja svara dig och hålla mig till ämnet. Låt oss slå fast att offentliga personer är citatmaskiner. Berömda män som Stalin, Churchill och Einstein tillskrivs floskler för att ge bevingade uttryck en extra skjuts. Jag insåg i tjugoårsåldern att det mesta av flosklerna bar korn av sanning i sig. Nu i tantåldern har all min ordspråksvisdom ännu inte burit mycket frukt. Men ett jag tycker om är att solen lyser på alla. Det betyder att alla kan njuta av vackert väder. Där finns det en djup visdom att hämta för alla som försöker söka sig i andra människors glans. Vänd er istället till solen. Du har inget att skämmas över, du är människa, var stolt är väl ett annat som Schulman gillar. Han är besatt av Tomas Tranströmer och Harry Martinson. Men ju mer vi diskuterar, ju mindre intresserad blir jag av kända människor och ju mer intresserad blir jag av hur du lever ditt liv. Kanske kan du starta en tråd i ett ämne där jag inte hela tiden behöver tänka på att relatera det du säger till trådens ämne. 

Ja förlåt att jag spårar ur ämnet. Jag tänker mig inte för eftersom off-topic verkar så accepterat här på fl.

Nu har det gått ca 2 veckor sedan du startade tråden, vad för slutsatser har du dragit? Har du fortfarande svårt att konsumera kändismedia?

Mycket har ändrats sedan jag startade tråden. Konserten var inbokad sedan länge. Jag märkte att det var svårt för mig att känna mig delaktig, och därför använde jag mig av tråden för att regna på wokeparaden i efterhand. Jag blev troligen mer irriterad över att divan var så sen än vad jag hade blivit innan HHs krönika.

När jag såg Malou von Sivers intervjua Alex Schulman var det som att se två följeslagare under många år talas vid, men jag känner en allt större distans. Jag vet att de båda skrivit böcker och att Alex Schulman vill skriva "något riktigt bra". Jag bedömer att han redan är på ungefär den nivå han kan uppnå. Jag har uppskattat flera av böckerna mycket, särskilt det omgjorda sommarprogrammet om hur boy Alex meets girl Amanda, då jag är romantiker, även om det kanske inte är litterära underverk. Jag kan inte bedöma det, är varken Jonas Thente eller Kristoffer Leander. Alla böcker måste inte vara litterära, precis som om det vore outhärdligt om allt jag svarade dig i text var skrivet på vers i uppvisningssyfte.

Jag såg att Helena von Zweigbergk och Mona Sahlin har startat tantpodd. Jag kände mig lättad över att omedelbart och naturligt sakna intresse för poddar av före detta politiker som ställer upp i Masked singer. Jag känner inget behov av att titta på den låtsat entusiastiska juryn i Masked singer i år.

I helgen såg vi ett gammalt avsnitt av Så mycket bättre. Molly Hammar spelade padel och många artister sjöng. Jag är fortfarande intresserad av musik, och Så mycket bättre handlar mer om musik än kändisar, medan det är tvärtom med Masked singer. Jag kan därför tänka mig att se programmet igen. 

Jag läser tidningen allt mer restriktivt. Nu har jag några böcker hemma som är inläggsaktiga, och jag läser lite i taget i dem. 

Stjärnglansen som fanns kring offentliga personer som jag beundrade tidigare har inte kommit tillbaka. 

Leandoer 

Den där väntan på artisten känner jag igen. Jag blir förbannad bara jag tänker på det. Det är en sak om något hänt och personen inte kan påverka det men då ska hon banne mig be om ursäkt några ggr från djupet ur sitt hjärta. Axl Rose brukade tydligen bete sig så.

Att du rör dig i vår huvudstad har kanske påverkat din syn på offentliga personer. Att uppehålla dig i samma livsrum som dem har självklart minskat distansen till dem. Med tanke på ditt stora kulturintresse så blir avståndet mellan dig och dem offentliga personerna mindre än för andra Stockholmare. Det är inte så konstigt då att du reagerar som du gör.

Du har plockat ner dem på jorden tänker jag. Inget fel i det. Du är kalibrerad. Det leder kanske till Insikter som blir värdefulla för dig i framtiden. Vad det är återstår väl att se.

Att du skrev Leandoer helt isolerat fick mig att googla och fundera. Kanske anade jag vad du ville säga. Kanske inte.

Själva abonnemanget heter Allt+ och kan säkert nås via flera vägar, varav DN och Expressen är två. Jag vet inte hur man uttalar Leandoer, men jag vet hur man stavar det, därför lade jag till den rätta stavningen. 

Ännu ett tips

visitsandviken.se/evenemang/detaljer

Rullstol, skottlossning och någon du sett på 41:ans buss

Aah, vad konstigt det blev! Jag blev spärrad ett dygn med motiveringen att jag gjort reklam för en teater i Norrland, men de andra två inläggen med tips är kvar, och texten som hörde till inlägget om teatern i Norrland och vände sig till dig försvann samtidigt!
Jag skrev ju just om teatern i Norrland för att jag kände hopp när jag såg kultur från andra delar av landet som inte är fullt så navelskådande som kulturell stadspublik vill ha. Eller, den är väl lika navelskådande den, det finns massor av ortenkultur och kultur som är anti urban norm på ett navelskådande vis. 
HH är i tidningen som aldrig förr. Idag berättade hon för SvD om sina tre bästa maträtter. Jag har inte läst men gissar inte på palt. 
Ja, jag har plockat ner den på jorden, men vet du: Jag var på en teater igår och det var väldigt speciellt och fint. De flesta skådisarna kände jag inte till sedan tidigare. Det går framåt. 

Det låter toppen. Det kanske blir mer jordnära och inte så pretentiös med småstadskultur. Jag behöver lära mig att uppskatta kultur-event. Jag går bara konserter egentligen. Vilket jag börjat tröttna på. Så jag kanske borde vidga mina vyer.

Det kanske blir så lite. Att när något Varit i fokus för ens sinne så är dem överallt. Som HH nu då.

Jag såg förresten att kulturprofilen från Berns ska vara med i Jills Veranda denna säsong. Det kanske kan vara intressant?

"Kulturprofilen från Berns" är supermusikalisk OCH har star quality så det blir säkert toppen. Jag är dock butthurt över PALTEN. Men hon fick en del reklam här, liksom HH.
Jag vill starkt uppmana dig och alla andra människor att uppleva kultur. Det spelar mindre roll vad det är. Man blir påverkad. Kommer ur sin bubbla. Jag flög högt igår efter teatern, och det var skådisarnas förtjänst. Jag applåderade intensivt. Så jag är nog botad från det äckel och den totala antipati jag kände då jag i desperation skrev alla mina trådar.