Är du säker på att du valde att kasta bort allt? Det kanske var din psykiska ohälsa som ledde till att du distanserade dig och blev ensam? I så fall var det ju inte ett aktivt val och ingenting du kan beskylla dig själv för. Och även om det var ett aktivt val, så insåg du ju inte hur framtiden skulle bli och att du skulle känna dig ännu ensammare. Det kunde du inte veta.
Mm Men gör ont när jag tänker på att idag är det andra som har lyckan att få dela sina liv med några av dom. Ingen tänker längre på mig. Jag blev den där losern som blev ensam och är ensam. Orkar inte längre..
Fyllde 36 härom dagen. Den enda som grattade mig var 1 gammal släkting. Resten automat utskick utav google, o tidigare arbetsgivare. Inte EN ENDA kompis gammal kompis eller tidigare tjej man varit tsm med. Inte någon. Fattar inte ens varför jag lever nr jag redan är död för alla andra, förutom in släkting som snart går bort.
Tack, du är go du Eyrudike.
Du kämpar på som en Ängel och skriver till alla som mår dåligt här på forumet.
Jag vill tyvärr inte ta av din energi då jag vet om att jag är ett hopplöst fall. Du ska få behålla den energi du har känner jag.
Men tack snälla för ditt erbjudande!