Bästa sättet att få en kärleksförklaring?

Börjq med att söka hjälp hos en läkare med din borderline. du behöver stöd om hur du ska sätta upp strategier på och blocka osunda tankar och hitta rutiner i din vardag.
dina tankar på att kontakta denna mannen känns som en del av ett självskadebeteende.

idag tex kan du ta och styra upp röran i din lägenhet, ta en promenad och planera veckans mat.

En partner behöver inte ansvara för de sakerna, utan jag gör de självmant. Hur kul är det att laga mat till bara sig själv? Jag gillar faktiskt att göra sådana saker, gillar att vara huslig men för någon. Jag behöver varken boendestöd eller gruppboende, jag behöver en man.

Det är inte roligt att shoppa utan en man. Inte samma sak med vänner och familj. Jag gillar det där med att gå i butiker ihop, prova kläder inför en man, låta honom vara med och välja och det där som jag tycker är så underbart, att mannen efter ett tag tycker det är långtråkigt och blir gnällig för att män tycker shopping fort blir långtråkigt men han står ut för min skull. Jag saknar det, sådana stunder och det är inte bara sex i huvudet på mig.

Liksom precis alla kompis-grejer som andra gillar att göra med andra kvinnor gillar jag väldigt mycket mer att göra ihop med en man. Det blir inte roligt utan en man helt enkelt. Även bio, äta ute, långpromenad, dagsutflykt, gå på museum, gå på spa, charterresa, spela minigolf, kasta dart, se på fyrverkerier på nyårsafton, fira jul...underbart med en man, trist och helt poänglöst annars. Något man bara gör för att man känner att man måste eller skippar utan en man men blir väldigt fint ihop med en man.  Även uppenbart trista saker som att åka till tippen och slänga skräp från sitt källarförråd eller skruva ihop ikea-möbler är kul ihop med en man.

Ligga i sängen på nätterna och bara vrida sig och sparka av frustration är så svårt att ens komma till ro utan en man. Älskar den där rutinen av att ligga och kyssas, sedan gränsla över honom och ha sex, känna hur han kommer inuti mig och bara ligga kvar ovanpå honom lyssna på hans puls och somna så, på honom och i hans famn. Eller tätt i sked, eller lite på sidan med hans arm som kudde.

Att du vill ha allt det där för att livet ska bli perfekt är inget konstigt. Det är nog många som känner så. Men att du behöver det för att få en någorlunda stabil vardag är inte bra. Det lägger ett alldeles för stort ansvar på din partner. Han ska vara guldkanten - grädden på moset - inte en det enda som får dig att hålla ihop.

Exakt vad jag också anser. 

Tänk om han tänker samma sak? Nej hon är inte kär i mig, då skulle hon ha kommit tillbaka nu

Jag tycker inte det är så stort ansvar för en partner. Han behöver bara vara där och älska mig. Jag vet att det inte är bra och att man skall vara kapabel att kunna vara lycklig ensam, men jag kan inte vara det. Så att hitta en bra man måste vara prio1 för mig, något jag behöver för att kunna palla med resten. Det är inte grädden på moset det är moset för mig. Grädden skulle vara sex två gånger varje vardag och två-tre eller fyra gånger om dagen på helg och semester. Nej det handlar inte om att jag är översexuell, behöver inte få orgasm och hälften eller ännu fler av de gångerna kan vara bara att jag får ge honom sex och ge honom orgasm.Så kan jag tänka med. Jag växlar mellan att han kommer bli sur och be mig dra åt helvete (Ok så skulle han inte säga utan mer något väldigt försiktigt försök till finkänsligt men med samma betydelse) och att han kommer bli alldeles jätteglad, säga att han älskar mig också och gärna vill ha tillbaks mig.

Ditt resonemang är väldigt egocentrerat. Varför är det bara du som har rätt att må bra? Varför ska din partner offra sin egen psykiska hälsa för din skull?

Hon skrev inte att han ska offra sin hälsa eller må dåligt.

Enda sättet att veta är att prata med honom...men förbered dig på att kanske få nobben. Men då vet du åtminstone.

Tack för både stöd och tips Li uttryckte det bra.