Inlägg från: Anonym (Bergochdalbanan) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Bergochdalbanan)

    Andra med bipolär typ 1

    Jag är, som rubriken lyder, diagnostiserad med bipolär sjukdom typ 1. Sjukdomen har ödelagt hela mitt liv. Får svåra skov av mani där jag blir en personlighetsförändrad galning och depressioner där jag hatar mig själv, delvis pga vad jag ställt till med under manierna. Känner mig värdelös och livsodugli. Jag har mist nästan alla mina vänner och mattat ut min familj helt. Idag tar jag medicin som troligen skyddar mot nytt maniskt skov men depressionen tär på mig och min omgivning. De jobb jag har haft har jag mist pga insjuknande. Det känns svart just nu. Skulle gärna höra hur ni andra lever och har det för känner mig så ensam i min sjukdom. Tacksam för varje svar!

  • Svar på tråden Andra med bipolär typ 1
  • Anonym (Bergochdalbanan)

    Ingen? Familjeliv tycks vara fel forum?

  • Anonym (Bergochdalbanan)

    Vad glad jag blev för ett svar :). Det är hemskt när psykisk ohälsa får diktera hela ens liv. Jag vet inte så mkt om ADD. Kan du jobba, leva ett någorlunda normalt liv? Kan du skapa mening i enskilda situationer fastän livet i stort känns meningslös? Själv undrar jag om det är någon idé att söka mig till jobb igen och troligen faila, alt acceptera att jag är för sjuk. 

  • Anonym (Bergochdalbanan)

    Vad skönt att du trots allt kan ha det ganska bra! Och grattis till kärleken! Jag har kontakt med kurator via psykiatrin. Har önskat terapi men det är ett års väntetid. 

  • Anonym (Bergochdalbanan)

    Anonym: Vilken bedrift! Antar att det inneburit mkt mentalt arbete att våga tro på dig själv under tiden. Du får det att låta så lätt! Jag börjar ana att lithium är oumbärligt, har varit ovillig att erkänna det tidigare. Efter varje nytt maniskt skov har för min del den sociala ångesten ökat, något som gjort det svårt att komma på rätt köl igen. Men hoppfullt att höra att det går!

Svar på tråden Andra med bipolär typ 1