Jag undrar om ni har råd för hur man står upp för sig själv o prioriterar sig själv? Jag lägger mig oftast platt för andra, både i vänskaps o kärleksrelationer o även myndighetskontakt. Jag har svårt att se till mina egna intressen o behov. Vården har ingen tid för mig men jag står på kö till psykolog vilket säkert tar månader. Det tär på mig att jag inte ger mig själv det jag behöver utan sätter andras behov före mig. Var kan jag börja?
För min del handlade om komplex PTSD, skit från barndomen + som ung vuxen. Innan jag utvecklade komplex PTSD hade jag relativt bra självkänsla. Sedan utvecklade jag som sagt komplex PTSD och blev en dörrmatta, detta för jag triggades hela tiden av människor, hade social fobi, hade även svårt att uttrycka mig. Blev någon sorts överlevnadsstrategi för min del.
Det blev bättre ju mer jag bearbetade trauman och återfick min självkänsla bit för bit.
Du har redan hittat att du sätter andra före dig själv. Finns det något som tyder på att dina relationer skulle påverkas negativt om du uttryckte dina behov på ett tydligare sätt? Om du inte vet kan du prova att uttrycka ett behov och se hur andra reagerar. Tyvärr kan det ibland vara så att andra vant sig vid att du anpassar dig till dem. Men det kan också vara så att de blir glada över att du delar med dig mera av vad du känner och vill innerst inne. Det beror lite på vilka du har runt dig vad som är bäst att göra.