Inlägg från: Anonym (Grusvär) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Grusvär)

    Dottern besviken på separation

    Min fd sambo har bott i hus i några år, två gemensamma barn. Eftersom hon har sina föräldrar i samma stad valde hon att tillfälligt flytta ut och jag kvar i huset. Hon hade nog räknat med att jag skulle ha flyttat ut innan dess men blev inte så pga meningsskiljaktigheter.

    I samband med sagoläsning häromkvällen var det en bok som handlade om flytt och kom då in på att jag eller hennes mamma kommer flytta, och dottern verkade livrädd över att inte bo kvar i huset.

    Samtidigt blev jag rädd hur hon kommer reagera över att behöva bo i en trea mot att bo i ett stort hus med massa rum och vrår. Vill inte känna mig som den där som barnen inte vill åka till pga bristande resurser om man uttrycker det så.

  • Svar på tråden Dottern besviken på separation
  • Anonym (Grusvär)
    Drottningen1970 skrev 2023-02-28 23:58:20 följande:

    Och det tyckte du var lämpligt att ta upp vid nattning alltså?


    Du det räcker nog med hur situationen är, har du inget konstruktivt att komma med utan bara trycka ner folk kan du lika gärna vara tyst.
  • Anonym (Grusvär)
    Anonya skrev 2023-03-01 00:08:04 följande:
    Jag uppfattade det som att de läste en bok som åtminstone i någon mån handlade om flytt och att barnet då kom att tänka på att mamma eller pappa kommer flytta.
    Tack, nej jag sitter inte och diskuterar sånt innan nattning.

    Det är tyvärr sånt som deras mamma gör däremot.

    Kan vara därför hon reagerade, och hon undrade om flytt och saker.

    Nu ser helst mamman att jag är ute ur huset så fort det går även om vi inte är helt överens om vem som faktiskt ska flytta ut.

    Dottern tror ju att hon inte kommer bo kvar i huset öht och jag är rädd hur hon kommer reagera över att bo i lägenhet halva tiden. Kommer den som bor i huset få något psykiskt övertag pga bättre resurser? Är mycket det jag reagerade på och tänkte på.

    Inte som att jag satt och sa ,"snart kommer jag eller mamma flytta"
  • Anonym (Grusvär)

    Den är relativt ny separationen. Barnen har väl inte fått veta något, eller hur man ska  uttrycka det, förrän relativt nyligen då de började fråga varför mamma inte var här osv.

    Vi är tyvärr inte överens om vem som ska ta över huset, det beror mycket på ekonomi osv. Hon är ju övertygad om att hon vet hur mycket hon ska betala mig men många i min omgivning tror att hon inte riktigt räknat med vad det faktiskt kan kosta för hennes del. 

    Jag är som sagt mest rädd att barnen kommer tycka det är roligare att vara med den som bor kvar i huset i slutändan. Finns ju klart andra möjligheter i ett hus mot en lägenhet. Går ju inte att väsnas på samma sätt, springa runt och tjoa, finns ju klart gränser även i hus (nu menar jag inte att mina barn lever rövare överallt).

Svar på tråden Dottern besviken på separation