Svärföräldrar förstör planerna på omskolning

Stå på dig, jag har vänner som skolat om sig vid 40, bland annat för att de tidigare behövt jobba med jobb de inte gillat för att kunna försörja barn etc. Vid 40 var barnen då större och ekonomin bättre så då har de haft tid och råd att plugga till det de drömt om hela livet. Nu några år senare är de mycket gladare och jobbar med det de tycker om.

Sen kan du ju fortsätta söka jobb när du pluggar, men plugg är väl bättre än att bara gå hemma arbetslös kan jag tycka?

Tusen gånger bättre med studier än arbetslös tycker jag med. Då vet jag åtminstone att jag är
påväg nånstans. Just nu känns det som jag bara står
och stampar och är helt i händerna på potentiella arbetsgivare. 

Sen så har svärföräldrarna ingen verklighetsförankring heller när de skickar förslag på jobb. De tyckte på allvar att jag skulle söka jobb som konditor samt kock. ?Du kan ju laga mat/baka? jag är verkligen inte speciellt duktig utan gör som alla andra med lite matlagningsintresse och jag har ingen som helst utbildning eller erfarenhet. Så de verkar inte fatta att det krävs utbildningar för sånt här. De lever kvar i tiden då det bara var att knacka på dörren till en arbetsplats, gå in och prata med chefen och sen bli anställd samma dag. Lite andra tider nu? 

?Du kan ju gå in och snacka med ? (namnet på en butik i närheten) och säga att du vill jobba där? säger svärfar gång på gång. 

Jo förvisso, det kan man ju, men det enda man får som svar då är att man får hålla utkik i framtiden ifall de söker personal och då skicka in en ansökan. 

Jag skulle bara skicka tillbaka jobbannonserna till mannen. Vad dina svärföräldrar tycker är irrelevant.

Du har ju minst 25 år kvar att jobba, så det är ingen fara att studera ett par år. Till syvende och sist är det du själv som bestämmer vad du ska göra med ditt liv och alla andra får helt enkelt acceptera det. 

Vilka idioter. Säg åt din man att du har bestämt dig för att omskola dig, be honom sluta skicka annonser till dig och säg åt honom att stötta dig eller att annars hålla tyst. Om svärföräldrarna säger något till dig så kommentera kort med att du har bestämt dig för att omskola dig och om de fortsätter tjata om t ex ålder så svara kort jaha, mhm, nicka lite osv. Titta lugnt på dem tills de släpper det och ni kan prata om något annat, eller säg att du som sagt har bestämt sig och att även om du uppskattar deras omtanke så är det så och att ni kanske kan byta ämne nu.

Har du sagt åt mannen att du inte vill ha de här tipsen? Det är ju ett enkelt sätt att inte behöva se dem, menar jag. Eller skickar han dem vidare för att han håller med sina föräldrar? 

Det är din man som förstör planerna. 
Säg till honom att du inte vill höra mer om vad svärföräldrarna tycker. Påminn honom att hans föräldrar inte bestämmer vad du ska göra. Ni är vuxna. 
Blocka svärföräldrarna på sociala medier. Din man får sköta kontakten med sina föräldrar. 
Glesa ut besöken, man måste inte umgås jämt och ständigt.
Gå inte in i diskussion om de börjar lägga sig. Använd lite neutrala fraser. "Ja / kanske det / Jaha säger du det / Jag ska fundera på det / . Byta sedan ämne elelr gå och plocka med disken. Öva på att strunta i vad de tycker. 

Det är din man som förstör planerna, inte dina svärföräldrar. Ta ett rejält snack med mannen. Han ska inte sitta och diskutera dig med sina föräldrar eller vidarebefordra jobbförslag. Han ska stå upp för dig, inte hänga sin mamma i kjolarna. 

Om han berättar att du ska plugga så ska han stå upp för ditt val, inte ifrågasätta det.

När jag började sjukskögerspogrammet för 18 år sedan så hade vi några i klassen som då var 40-45. Så går absolut att skola om sig även när man är är över 40. 

Nu när jag läste masterprogrammet så var äldsta 60 år. 

Men är din man dum i huvudet? Varför säger han inte ifrån? Varför tror han att det är dåligt att plugga. 

Smart att du omskolar dig.