Vilka köper en begagnad bil?

Bilar är som ett lotteri, tänker jag. Mina föräldrar köpte nästan alltid nya bilar, men några av dem hade konstiga fel från fabrik som återförsäljaren inte ville kännas vid. T ex så var det en VW som det läckte in vatten i. Pappa höll på och traggla i över ett år med problemet, det luktade allt mer mögel i bilen och VW hävdade att det var inbillning. Till slut blev pappa så arg att han lämnade bilen mitt framför bilförsäljarens entré och sa att de kan ta skiten och göra vad de vill med den medan en rad andra kunder lyssnade. Haha. Då plötsligt åtgärdade de problemet, det tog lång tid dock.

Min särbo köpte alltid nya bilar med sin fd fru och de hade bl a en bil som de behövde lämna in på verkstad fyra gånger om året pga elfel som gjorde att strålkastare gick sönder snabbt. Felet gick inte att åtgärda, utan de fick byta strålkastarna ofta istället. 

Jag och mitt ex hade alltid två bilar. Vi hade en Toyota från 02 som vi köpte när den hade gått 1500 mil. Den bara rullade, men mitt ex tyckte den var tråkig. Så vi hade alltid en roligare bil också, eftersom han gillade att köra...det var olika bilar med starka motorer, oftast Volvo eller BMW. Det blev alltid fel på de bilarna, men vi brukade sälja bilen så snart vi upptäckte nåt större, konstigt fel. Jag kommer ihåg Volvon som började stänga av sig när man svängde höger - man lärde sig att starta snabbt igen, men det var ju inte optimalt. En BMW rostade galet mycket, BMW fick byta hela bakluckan för den var så rostig efter ett par år. 

Jag har i nuläget kvar den gamla Toyotan och den har nu gått över 20 000 mil. Hittills har den inte haft ett enda fel. Jag har bytt bromsar och fjädring och servat den. Det är allt. 

Så det jag vill säga är att en gammal, begagnad bil kan vara mer pålitlig än en ny. Det är ett lotteri helt enkelt. Visst finns det garanti när man köper en ny bil, men man har ju hellre en som funkar...