Sluta dömma

Du ska inte vara så säker på att jag inte varit i förhållande där det förekommit otrohet. Det är visserligen länge sedan nu men för oss var det ingen stor sak , min man berättade för mig, det tog några dagar att smälta men sen återgick vi till vardagen. Allt var nästan som vanligt förutom att min man var extra "snäll" när jag tänker på det så tror jag att vi fick det bättre. Vi insåg att vi inte kunde ta varandra för självklart.

Du kan ske skulle försöka följa vårt exempel?

Du ska inte vara så säker på att jag inte varit i förhållande där det förekommit otrohet. Det är visserligen länge sedan nu men för oss var det ingen stor sak , min man berättade för mig, det tog några dagar att smälta men sen återgick vi till vardagen. Allt var nästan som vanligt förutom att min man var extra "snäll" när jag tänker på det så tror jag att vi fick det bättre. Vi insåg att vi inte kunde ta varandra för självklart.

Du kan ske skulle försöka följa vårt exempel?

Hellre sviken än övervakad.

Det blir ju lite komiskt när de som skiter i hur deras handlingar (otrohet) påverkar andra (och försvarar det med alla möjliga ursäkter) beklagar sej över andras handlingar (de som dömer), är ju inte bara det motsägelsefulla att först försvara sitt beteende och sen kritisera andras de vill ha mer respekt av främlingar på internet än vad de själva ger sina närmaste eller andra IRL.

Tänk vad denna tråd jag skrev har gått överstyr. Har ni inget bättre för er...

Tycker mycket svar här inne är på tok för svart och vitt.
Otrohet är betydligt komplicerat  än att bara peka rätt och fel.

Jag har aldrig varit otrogen. Jag har däremot varit utsatt för det vilket var hemskt.

och jag lobbar aktivt just nu för att min väninna SKA vara otrogen, då hon sitter fast i ett äktenskap (finansiellt) med en man som verkligen inte behandlar henne eller barnen väl. Jag är övertygad om att hon skulle få tummen ur och kraft att lämna om hon skulle träffa en man som älskar och uppskattar henne. Det skulle ge henne energi att orka lämna. Hemskt förslag? Absolut. Men situationen hon har just nu i en trogen relation är fan värre.

Du kanske inte har gett rådet att vara otrogen.
Vad då kanske???
Klarar du inte att ta till dig mina mycket tydliga ord:
Mitt råd är inte att vara otrogen.
Jag ber dig vänligen att ta till dig och begrunda dessa ord innan du skriver ditt nästa inlägg till mig.

du resonerar på ett sätt som att det skulle vara ok.
Nej, jag resonerar absolut inte så!
Det där är bara din tolkning som du gör för att du låter dina känslor styra dig.

Visa annars var jag rent objektivt, faktiskt och sakligt skulle ha resonerat så?
I så fall är det fel av mig och jag vill i så fall få chansen att rätta till det och jag lovar dig att rätta till det, om så skulle vara fallet.

Jag kan mycket väl förstå att du har svåra känslor omkring detta ämne, du gillar inte det som jag rent objektivt för fram och det känns inte bekvämt för dig att otrohet är relativt vanligt förekommenade och att du aldrig kan hindra din partner från att vara otrogen.
Jag förstår det, jag förstår dina känslor och jag accepterar utan problem att du känner så.

Jag har heller aldrig kommenterat om det skulle vara ok eller inte i de fall det inte kommer fram.
Utan jag konstaterar bara att med en enkel bedömning av sannolikheten så kan vi alla förmoda att väldigt många fall, enligt mig sannolikt de flesta fall, förblir okända.

en "tillfällig sexuell upplevelse utanför förhållandet" och alltså inte hela världen, som du så fint skrev.
Nej, det har jag inte skrivit.
Jag kan i vart fall inte hitta att jag "så fint skrev" det?
Visa gärna med nr på inlägget och citat tack, så lovar jag att rätta till det.
Eller jag får förklara om jag skrivit på ett sådant sätt att det enkelt kunde missförstås av dig?

Att människor inte är öppna och ärliga om det, och människornas anledningar till det, har ju radats upp i massor av trådar.
Jag konstaterar bara att det enligt min bedömning, enligt alla rimliga bedömningar, är mycket vanligare att människor väljer att dölja det än att vara öppna med det.
Jag tänker inte upprepa alla dessa orsaker och anledningar och jag ids inte resonera om vad som är bra och dåligt i vad olika människor väljer att framföra.

När det gäller ditt och andras vanliga argument att man bör välja ett öppet förhållande så är ju det för de allra flesta inte realistiskt.
Det är ovanligt att en enskild människa föredrar ett öppet förhållande och det är EXTREMT ovanligt att två människor som föredrar den livsstilen skulle passa för varandra, skulle ha alla de personliga egenskaper som i allt i övrigt passar ömsesidigt för båda parter.
Sannolikheten att dessa två människor skulle välja en relation med varandra är självfallet i det närmaste obefintlig.

Vad som faktiskt och realistiskt gäller angående svikna löften har jag objektivt redogjort för. 
Misshandel, eller våld, har jag också kommenterat i ett annat inlägg och tycker inte jag behöver säga mer i det här sammanhanget, annat än att jag noterar att det är lagbrott. Förskingring eller andra lagbrott väljer jag avstå från att kommentera då jag inte tycker det hör hit.
Otrohet är väl inte ett lagbrott, åtminstone inte enligt Svensk lag?

Även dig ber jag vänligen om att:
Försök åtminstone undvika att lägga ord i min mun som jag aldrig har tagit.
Undvik påstå saker som jag skulle ha sagt men som inte stämmer i sak.
Men resonera gärna och svara på just det som jag faktiskt har skrivit.
Läs gärna lite mera noga och håll dig till det jag faktiskt har skrivit i stället för att hitta på egna saker.

Men självfallet får du gärna berätta för mig och andra vad du känner och vad du själv tycker.
Jag uppskattar att du delar med dig och att du framför din åsikt. Men om du gör det och citerar mig så var då noga med att citera korrekt.

Nej, om man inget vet så har man ingen magkänsla om det.

Du vill inte köpa sanningen för du gillar den inte. Det är obekvämt för dig att otrohet kan förekomma utan att du känner till det.
Ja, att du inte gillar det och att det är obekvämt för dig, det kan jag utan problem förstå och acceptera.
Men är du medveten om att man kan aldrig hindra sin partner från att vara otrogen?

Om du tycker och känner att det inte gällde i ditt fall spelar i praktiken ingen roll i det här sammanhanget.
Du hade ju faktiskt en magkänsla och då kan man inte rent objektivt säga att du ingenting visste.

Ja, jag håller absolut med om att man kan bli sårad om det kommer fram.
Men det motsäger ju absolut inte att "det man inte vet mår man inte dåligt av". Det måste du väl rent objektivt klara av att förstå, acceptera och hålla med om?
Om inte, på rent saklig grund, varför då?

Du kan ju inte hävda att pga att du inte gillar sanningen så gäller den inte?

Var skulle jag ha tagit otrohet i försvar?
Visa det på sakligt sätt så lovar jag att korrigera mig.

Var skulle jag ha sagt att jag tycker det är ok att lura folk? Tvärtom har jag ju t ex sagt till "folk" att inte lura sig själva.
Och jag har absolut inte sagt att det skulle vara ok att lura någon, alldeles oavsett om de får reda på det eller inte.
Detta är en tydligt lögn av dig. Annars visa/citera var jag skulle ha sagt det.

Offerkofta får stå för dig själv. Jag tar inte åt mig och det finns inget enda sammanhang där jag skulle känna mig som ett offer.

Vilka av mina argument du menar förstår jag inte. Visa gärna tydligt och citera de av mina argument som du menar i stället för att slänga ur dig otrevligheter och fula ord.
Du måste väl åtminstone klara förstå att ditt sätt att agera, dina ordval, säger mycket mer om dig själv än om någon annan?

Om du har valt att bemöta dina tidigare partners på detta dravliga, otrevliga och kränkande sätt så förstår jag mycket väl om du har blivit drabbad av otrohet?
En av de allra vanligaste orsakerna till otrohet, sannolikt den vanligaste, är att många väljer att vara otrogna för att få ett avslut på ett dåligt förhållande.

Grundat på hur du medvetet väljer att uttrycker dig har jag mycket enkelt att föreställa mig att en eller flera av dina partners inget hellre har önskat än att få slut på förhållandet med dig och att denna önskan då kan ha lett fram till att den valt att vara otrogen mot dig?
På det sätt du väljer att bemöta dina medmänniskor, det intryck som du förmedlar om dig själv som person, med ditt slemmiga uppträdande, så kan jag mycket väl tro att du själv har drivit din partner till att fatta sitt beslut att vara otrogen mot dig?

Jag förstår dig inte.
Det finns ingen som helst möjlighet för mig att referera till att jag skulle ha valt att vara tillsammans med en skithög, så det är helt omöjligt för mig att svara på ditt ytterst otrevliga inlägg.

Den, om det ens finns någon, som väljer en skithög till sin partner får ta sitt eget ansvar för sitt val.
Om du är den som en gång valde en skithög som din partner så förstår jag att du drabbades av otrohet.

Men mera troligt för mig förefaller vara att det faktiskt var du som uppträdde som en skithög mot din partner? Och på så sätt drev du din partner till att fatta sitt beslut att vara otrogen mot dig, för att få till ett avslut på sin relation med dig?

Jag för min egen del klarar i vart fall inte förstå och klarar inte relatera till det som du skriver.