Tacka din lyckliga stjärna för att de inte spelar basket. Basket är helvetet för föräldrar.
Jag inte bara kräks på skiten utan vill tidvis bli inlagd på psyket för att slippa. Vidrigt är det.
Men med det sagt, så är det ändå skönt med en tonåring vars all tid går åt till en idrott istället för att han är ute och super eller stökar. Så jag antar att det är värt det. Men kul är det då rakt inte.
Två tankar. Låt ungarna åka själva till träningen och skit i att sälja kakor och fanskap, betala deras del i rena pengar istället.
Basket kräver fler föräldrafunktioner. Varje match ska det sitta 4 personer i sekritariat, dvs föra protokoll, ta tid etc. En annan ska filma och tre till ska köra barn. Det slipper man med fotboll. Därutöver är det som sagt, försäljning av diverse saker, det ska stå i kiosk och det ska städas läktare. Det ska plockas skräp och jobbas på diverse mässor där man exempelvis ska rulla ut mattor i mässhallar och montera 500 kattburar. Etc etc.Och cuperna ska vi inte tala om. I påskhelgen var jag schemalagd 27 timmar. Bla att stå i bespisning och utfodra och diska efter 2000 pers.
Försäljning kan man ju ducka genom att köpa allt själv om man har råd.
Men resten går inte att slippa, skulle man vägra skulle det påverka barnets plats i laget.
Vi repar på gitarren varje morgon innan skolan...men ingen kioskverksamhet eller försäljning av lotter mm. Tack och lov. Bara klä upp sig och barnet ibland för konserter. Och betala ur näsan för lektionerna.