Svårt att hitta meningen med livet!

Förut hade jag ett tråkigt jobb och inga särskilt givande intressen.
Det enda glädjeämnet var sex. Så i några år var jag nog något av en sexmissbrukare, även om jag aldrig led någon skada av det.

Nu har jag slutat söka kickar genom sex och har istället ett jobb jag gillar, en fritid jag gillar och människor omkring mig som jag älskar.

Även om allt känns meningslöst just nu så kan det vara helt annorlunda imorgon.

Det går alltid att hävda att livet är meningslöst, ingenting spelar någon roll och vi blir till jord när vi dör.
Men man får försöka hitta solstrålarna i mörkret och se till att fler solstrålar släpps in. Sakta men säkert finns det tillräckligt med ljus för att mörkret inte ska dominera.
Saker att vara tacksam för, att se fram emot, att drömma tillbaka till.
Man får faktiskt sura ihop ibland också, och vara dyster. Men bara en liten stund. Sen får man krama någon man tycker om, äta lite choklad och tänka att solen kommer tillbaka.

Där har du en poäng, vi kommer att finnas igen.
Hoppas bara man inte hamnar i gödselstacken.

En lös fundering som jag då fick är att tänk om man lever samma liv igen, är medveten om sitt förra och därmed vet vad som väntar, oförmögen att göra något åt det.
Det skulle vara min typ av humor att själv göra samma misstag igen, med samma utgång och samma bannor mot sig själv.
Haha!

Det mesta kring min person är och har varit konstigt. 
Att min reinkarnation skulle bli okonstig skulle kännas konstigt.