• Anonym (Ledsen)

    Min sambo har psykisk ohälsa

    Jag har bott med min sambo i snart 7 år, han är världens finaste, men han har psykisk ohälsa & de ni som lever med någon som har psykisk ohälsa vet nog hur svårt de kan vara.. 
    just nu vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till..
    lite bakgrund är att han är väldigt osäker på sig själv (när han är själv med mig, absolut inte med annan familj & vänner) 
    han har varit sjukskriven (för sin ps oh) som övergick till arbetslöshet & där är vi nu, jag vet inte om han försöker att få jobb, han pratar ogärna om de.. han sitter vid sin dator hela nätterna.. 
    vi har varit gravida 2 ggr, han har velat haft barnet, sen har han ?ångrat? sig & jag har gjort abort? 
    för ett tag sen sa han att nu, nu ville han göra ett försök & jag blev ju jätteglad?
    nu sitter jag här, gravid i v 11 & han sa idag att han inte vill ha barn, jag gick sönder.. 
    jag tänker inte göra en till abort, de har jag sagt till honom, men vet inte hur han kommer att vara mot mig i framtiden, kommer han att lämna mig? Jag vet inte.. 
    jag älskar honom! & jag vet att de är hans osäkerhet om att vara otillräcklig, att inte klara av saker som styr honom, men de är svårt! han tror även att om han får ett barn kommer han att föra över sin psykiska ohälsa.. 
    jag vet inte vad jag ska ta mig till, känner mig så dum för att jag trodde han skulle vilja ha barnet denhär gången, en skam nästan.. 
    finns de någon mer där ute som lever med någon som har psykisk ohälsa? 


     
  • Svar på tråden Min sambo har psykisk ohälsa
  • Anonym (I)

    Mycket dumt val att skaffa barn med en sådan man. 

  • Anonym (*)

    Jag hade aldrig orkat leva med en så psykiskt instabil person.

  • Anonym (Ledsen)

    Ni som bara vill vara elaka behöver inte svara, jag ville ha kontakt med andra som e i samma situation som mig, hoppas ni mår bra av att trampa på folk som redan ligger.

  • Anonym (1234)
    Anonym (Ledsen) skrev 2023-04-22 21:48:16 följande:

    Ni som bara vill vara elaka behöver inte svara, jag ville ha kontakt med andra som e i samma situation som mig, hoppas ni mår bra av att trampa på folk som redan ligger.


    På vilket sätt är folk ''elaka?''

    Det stämmer inte. 
  • Anonym (Bsg)

    Min fru har också psykisk ohälsa. När vi bestämde att vi skulle satsa på barn var vi överens, men när hon väl blev gravid ångrade hon sig och sa att jag förstört hennes liv. Med psykisk ohälsa svingar pendeln fram och tillbaka. Det blev senare bra ett ett par år och sedan var det djup depression ett tag igen. Nu är det mycket bättre. Hon har hittat kombinationer av mediciner som hanterar hennes problem mycket bättre. 


    Räkna med att samma problem som du har upplevt nu kommer att fortsätta även när ni har barn. Eventuellt ärver barnet problemen också. 


    vår son har har extrem selektivitet med vad han äter. Han ogillar också att vara våt eller att gå i sand mm. 

  • Vladdis

    Handlar snarare om att folk utanför läser denna situation & tänker - hur fan kan man leva med en sån här människa. De älskar inte din partner, det gör du. Personligen tycker jag att det låter som om din sambo behöver få rätt hjälp. Men man kan leda hästen till vatten, inte tvinga den att dricka. I mina ögon är han en total loser. Sen tänker jag lite längre. Han måste ta tag i sitt liv, ta ansvar & rycka upp sig. Att leva är ett lidande. Man måste hitta mening, annars hamnar man lätt i ett djupt hål av otillräcklighet. Det är ditt liv. Det sanna testet av kärlek är inte lojalitet(dvs, vara medberoende till hans depression & bekräfta hans mående). Det sanna testet av kärlek är att offra(i ditt fall offra medberoendet) till att ställa krav & vara konkret. Ingen kan hjälpa honom. Han måste hjälpa sig själv - sen kan du stå & heja på - men han måste ta stegen. All lycka till! 

  • Anonym (TT)

    Varför vill du ha barn med någon som är så självupptagen? Hur kunde någon av er tycka att ni har en situation där det passar att försöka skaffa ett riktigt olycksbarn för tredje gången? Är det ditt första och din barnlängtan överskuggar allt? Hans första? 

    Ja, min sambo har psykisk ohälsa med ställda diagnoser. Autism och OCD. Vi har det på så vis att jag inte styrs av det. Jag är inom rimliga gränser förstående men inte medverkande. 

  • Anonym (Nffn)
    Anonym (Bsg) skrev 2023-04-22 21:58:12 följande:

    Min fru har också psykisk ohälsa. När vi bestämde att vi skulle satsa på barn var vi överens, men när hon väl blev gravid ångrade hon sig och sa att jag förstört hennes liv. Med psykisk ohälsa svingar pendeln fram och tillbaka. Det blev senare bra ett ett par år och sedan var det djup depression ett tag igen. Nu är det mycket bättre. Hon har hittat kombinationer av mediciner som hanterar hennes problem mycket bättre. 


    Räkna med att samma problem som du har upplevt nu kommer att fortsätta även när ni har barn. Eventuellt ärver barnet problemen också. 


    vår son har har extrem selektivitet med vad han äter. Han ogillar också att vara våt eller att gå i sand mm. 


    Pans/pandas?
  • Anonym (Nffn)

    Är själv en tjej med psykisk ohälsa. Pans/pandas i grunden, med brutala tvång som kom när jag var 15 efter halsflussar där tvången sedan försvunnit av sig själv delvis men kvar är daglig ångest och en känslighet. Nu sitter man här 16 år senare fordrande med besvär, orkar ingenting. En svacka jjust nu. Man känner sig så jäkla värdelös. Sen de stackarna som får ha med en att göra också. 


    Så less, på allt. 

    Har tyvärr inga direkta råd mer än att glöm inte bort dig själv med och ta hand om dig. 

  • Anonym (I)

    Jag är inte elak jag är rationell. Oavsett hur mycket man älskar någon så får man inte vara så ego att man sätter ett oskyldigt barn till världen med en så ostabil pappa. Det kommer förstöra barnet och ge men för livet. 

    Om du verkligen ville ha barn med honom borde du ställt ett ultimatum att han ska söka hjälp först och vara stabil några år. 

    Lätt att skylla allt på psykisk ohälsa. Men att han är osäker med just dig kanske faktiskt handlar om att ni är fel för varandra men stannar utav ren vana. 

  • Finalisa01

    Ditt och barnets liv kommer bli piss om du väljer att skaffa barn med honom. Det är tyvärr sanningen och jag förstår att det inte är det du vill höra eftersom du är ute efter ryggdunkningar men det kommer du inte få av mig.

    Gör abort, separera och börja om med någon annan.

  • Anonym (Ledsen)
    Vladdis skrev 2023-04-22 22:05:16 följande:

    Handlar snarare om att folk utanför läser denna situation & tänker - hur fan kan man leva med en sån här människa. De älskar inte din partner, det gör du. Personligen tycker jag att det låter som om din sambo behöver få rätt hjälp. Men man kan leda hästen till vatten, inte tvinga den att dricka. I mina ögon är han en total loser. Sen tänker jag lite längre. Han måste ta tag i sitt liv, ta ansvar & rycka upp sig. Att leva är ett lidande. Man måste hitta mening, annars hamnar man lätt i ett djupt hål av otillräcklighet. Det är ditt liv. Det sanna testet av kärlek är inte lojalitet(dvs, vara medberoende till hans depression & bekräfta hans mående). Det sanna testet av kärlek är att offra(i ditt fall offra medberoendet) till att ställa krav & vara konkret. Ingen kan hjälpa honom. Han måste hjälpa sig själv - sen kan du stå & heja på - men han måste ta stegen. All lycka till! 


    Han har bekräftad ocd sen innan, när han var sjukskriven pratade han regelbundet med psykolog, som remitterade honom till att göra en utredning. 
    väl på utredningen blev de väll inte riktigt som någon av oss tänkte.. han var superglad att äntligen få komma iväg & få veta vad de är ? för fel? på honom, varför han inte är som alla andra + att äntligen kke gå någon medicin som hjälper (han har provat en del)
    utredningen slutade med att han fick prata med olika läkare på länk varje gång, inte en psykolog en endaste gång & dom kom fram till att de var inget fel på honom, han hade nog inte ens ocd?
    de var ju en käftsmäll kan man säga! 
    Å ni som lever/känner någon med någon sorts psykisk ohälsa vet nog att med ett sånt bakslag är de svårt att resa sig igen, å framförallt ta tjuren i hornen & söka hjälp igen. de är ju heller inte de lättaste att få bra hjälp tyvärr, psykologen haN pratade med var privat. 
  • Anonym (Anhörig)

    Vill han inte ha barn så borde du respektera hans vilja och göra abort, men du gör ju förstås precis som du vill, kvinnan bestämmer. 


    Om du bestämmer dig för att behålla så räkna med att ta allt ansvar själv. Personer med psykisk ohälsa har ofta nog med att försöka ta ansvar för sig själva.

  • Anonym (*)
    Anonym (Ledsen) skrev 2023-04-22 21:48:16 följande:

    Ni som bara vill vara elaka behöver inte svara, jag ville ha kontakt med andra som e i samma situation som mig, hoppas ni mår bra av att trampa på folk som redan ligger.


    Ursäkta? Jag ville verkligen inte vara elak på något sätt. Och hur har jag trampat på dig eller din sambo? Jag pratade om hur JAG hade gjort. Man är väl inte tvingad att leva med en person bara för att hen har psykisk ohälsa heller? Vill du fortsätta med honom, så gör det.


    Det jag främst reagerade mot var dock det du skrev om aborterna. Han har fått dig att genomgå två aborter redan, för att han ändrade sig, och nu vill han att du ska genomgå en tredje. Inte ok! Att genomgå en abort är både fysiskt och psykiskt påfrestande, särskilt om barnet var planerat och man har väntat sig att partnern ska vilja behålla det. Jag ser det som att din sambo bara bryr sig om sina egna känslor och struntar i hur det påverkar dig att han ändrar sig hela tiden. Man har inte rätt att behandla sin partner hur som helst bara för att man har psykisk ohälsa. Men valet är ditt, vill du stanna, så gör det. Du kan dock inte förändra honom på något sätt, utan han behöver professionell hjälp och det är hans ansvar att söka och ta emot den hjälpen. Hoppas han redan har gjort det.

  • Anonym (Hårt)

    Psykisk ohälsa skriver du men vad innebär det? Att han är smådeppig och får en släng av ångest ibland eller att han har djup dystymi, är regelbundet intagen och självmordsbenägen. Psykotisk? Manodepressiv?

    Jag var i en relation med en man med dystymi (dock inte djup) och det var ohållbart i längden. Osäkerhet, brist på energi, ovilja att engagera sig osv? Han var en fin man på många sätt men hans mående kvävde mig. Vi pratade i början av vår relation om barn och jag är SÅ tacksam att det aldrig blev mer än prat för han hade nog blivit en rätt dålig förälder.


    Det är hårt men du har egentligen tre val. Behålla barnet och räkna med att få vara ensam förälder. Göra abort och stanna kvar, barnlös. Lämna honom och hitta en relation med någon som också vill ha barn.

    Vad är viktigast för dig? Vad orkar du med?

  • Anonym (Ledsen)
    Anonym (Nffn) skrev 2023-04-22 22:40:47 följande:

    Är själv en tjej med psykisk ohälsa. Pans/pandas i grunden, med brutala tvång som kom när jag var 15 efter halsflussar där tvången sedan försvunnit av sig själv delvis men kvar är daglig ångest och en känslighet. Nu sitter man här 16 år senare fordrande med besvär, orkar ingenting. En svacka jjust nu. Man känner sig så jäkla värdelös. Sen de stackarna som får ha med en att göra också. 


    Så less, på allt. 

    Har tyvärr inga direkta råd mer än att glöm inte bort dig själv med och ta hand om dig. 


    de du beskriver stämmer verkligen in på honom också, att han inte orkar något, trött hela tiden & känner sig sjukt värdelös, han tycker han är en börda & är också less på allt & alla? inte alltid, men i perioder. 
  • Anonym (S-G)
    Anonym (Ledsen) skrev 2023-04-23 07:58:36 följande:
    Han har bekräftad ocd sen innan, när han var sjukskriven pratade han regelbundet med psykolog, som remitterade honom till att göra en utredning. 
    väl på utredningen blev de väll inte riktigt som någon av oss tänkte.. han var superglad att äntligen få komma iväg & få veta vad de är ? för fel? på honom, varför han inte är som alla andra + att äntligen kke gå någon medicin som hjälper (han har provat en del)
    utredningen slutade med att han fick prata med olika läkare på länk varje gång, inte en psykolog en endaste gång & dom kom fram till att de var inget fel på honom, han hade nog inte ens ocd?
    de var ju en käftsmäll kan man säga! 
    Å ni som lever/känner någon med någon sorts psykisk ohälsa vet nog att med ett sånt bakslag är de svårt att resa sig igen, å framförallt ta tjuren i hornen & söka hjälp igen. de är ju heller inte de lättaste att få bra hjälp tyvärr, psykologen haN pratade med var privat. 
    Vem diagnosticerade honom med ocd och vilken behandling fick han då? (Det går ofta att bli av med, så kanske har han det inte längre.)
  • Anonym (S-G)
    Anonym (Ledsen) skrev 2023-04-22 21:22:59 följande:
    han är väldigt osäker på sig själv (när han är själv med mig, absolut inte med annan familj & vänner

    han har varit sjukskriven (för sin ps oh) som övergick till arbetslöshet & där är vi nu, jag vet inte om han försöker att få jobb, han pratar ogärna om de.. han sitter vid sin dator hela nätterna..


    Hur yttrar sig "osäkerheten"?
    Vad gör han för att må bättre?
  • Jagvaldekatt

    Älskar du honom? 
    Om svaret är ja då är det värt att vårda. 
    Men om svaret är nej har nog er glöd slocknat. 

    Förklara att det är jobbigt och att du gärna skulle vilja att han pratade mer med dig. Ni kanske kan prova parterapi? 

    Har själv sparkats med psykisk ohälsa sen jag var 11 år och har turen att leva med en partner som faktiskt förstår hur det påverkar mig. Vi har också gjort ett otroligt jobb med vår kommunikation sen start och har därför kunnat kommunicera oss igenom tuffa perioder. 

    Jag önskar er båda väl, ta hand om er.

  • Tow2Mater
    Anonym (Anhörig) skrev 2023-04-23 10:25:50 följande:

    Vill han inte ha barn så borde du respektera hans vilja och göra abort, men du gör ju förstås precis som du vill, kvinnan bestämmer. 


    Om du bestämmer dig för att behålla så räkna med att ta allt ansvar själv. Personer med psykisk ohälsa har ofta nog med att försöka ta ansvar för sig själva.


    Han har velat hela 3 ggr, hur många ggr menar du TS ska böja sig för hans svängande vilja?

    TS, var beredd på att axla majoriteten av ansvaret, men grattis till graviditeten!
Svar på tråden Min sambo har psykisk ohälsa