Inlägg från: Anonym (Lost in space) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Lost in space)

    Efter två riktigt stor svek.har jag slutat lita på menniskor

    Kort fattat.
    Min första relation när jag var 16.
    Så var hon jag var tsm med,med min bästa vän.och dess utom vart ett par efter sveket.
    Tog mig 10 år komma över det,lite mer.
    Dom vägra ta nått ansvar.
    Fråga han samma dag som  dom knulla.om han hade känslor för henne för jag tyckte nått kändes fel.
    Han sa ne för fan hon är ful osv.
    Så jag strök mina misstankar..

    Fick undvikande beteende mönster av det.
    Så fort nån visa intresse sprang jag,och dessutom kunde jag inte släppa in nån närmare inpå.inte ens som vänner.
    Samt fick kraftig panik ångest 24/7.
    Vilket gjorde jag börja äta antideep.
    Som jag åt  i 13 år.

     mitt andra förhållande dröjde tills jag var 35.
    Trode alting var frid och fröjd skaffa barn hus,hon jobba borta mycke.sen i vacker dag.
    Sa hon att hon var så stressad när hon var mellan två jobb,sa hon inte orkar att jag engacherar mig så mycke  i henne,och att hon har inte tid lust engachera sig i mig.så hon valde att vi skulle pausa förhållandet.
    Minst 6 månader.

    Dok redan efter 1 vecka.fick jag reda  att hon varit med en annan snubbe typ hela tiden bakom min rygg,började redan efter 3 veckor tsm.
    Var hennes ex.
    Dom träffas en gång i veckan i genomsnitt.
    Jag som trodd bara hon hade låg sexdrive,som hon sa till mig jag tycker inte om intimitet sex.
    Tycker inte om kramar pussa hångla och sånt.
    Vi halft förhanlade till att en gång i månaden minst.
    Och nån kram och gonatt puss och så.
    Dok bröt hon det många gånger som längst 1år och 3 månader.
    Känner mig sinnes sjuk,att jag altid litat trott på hennes ord.
    Aksepterade hon som hon var stälde aldrig krav.
    För då börja hon köra på att jag inte akseptera hon som hon var och ville förändra hela henne.
    Akseptera mig som jag är,eller så skiter vi detta typ.
    Vägra kompromissa,så var altid tvungen följa hennes direktiv.
    Hon beskrev det dom hon har väldigt svårt kompromissa.
    Men men.

    Just nu bor hon forfarande kvar.
    Har inte hjärta kasta ut henne.
    Unviker henne dok.
    Det ända jag  vill är vara med sonen 100%.
    Därför låter jag hon vara kvar .
    Känner jag kan leva så hära,på grund av lill gubben.
    Men är typ det ända jag brinner för.
    Grejer jag gjorde tidigare som spela guitar rita,umgås prata med folk.har totalt försvunnit.
    Tror inte på terapi och grejs.

    Att den person man älskar sviker en försöker dölja sanningen,lever dubbel liv.
    Och inte tror dom är elaka.
    Så länge det inte kommer fram tar jag inge skada,tänket.
    Läst mycke på forumet,om sånna som är otrogna och säger dom ändå älskar sin man,ska jag våga berätta osv.
    Ni borde dumpa snubben innan ni ens är otrogna själviska idioter.
    En gång otrogen altid otrogen.
    Behöver inte stämma,och man kan ändra sig med tiden.
    Dok tycker det förklarar mycke om ens moral.

    Man har guarden upp mot värden och inkräktare parasiter och annan skit.
    Skyddar familjen,till varje pris,om det behövs.
    Man är berädd åt alla håll förutom där man inte ser.bakom en.
    Man tror sin älskligen håller ens rygg.
    Man känner smärta ser hur man blöder.
    Men förstår inte vars blodet kommer ifrån.
    Fören man kollar bak får reda på sanningen.
    där står en älsklingen,med ens hjärta i handen.
    Säger jag inte menar nått illa,älskar dig.mena aldrig att vara elak.
    Efter huggit en hundratals gånger i ryggen.
    Så kändes det för mig när jag fick reda på det.

    Önska jag kunde få livet tillbak,där jag var snäll naiv och altid trode det bästa om alla.
    Där jag föredrog altid bara se det positiva med alla.inte sökte fel,där jag trode menniskan var god hjärtade.
    Den verkligheten där man var varm och god.
    Har idag blivit hård och kall.

    Håller på bli en ensamvarg,
    Som göra allt för sin grabb.
    Dok tappat lusten för allt annat.
    Men ser han som viktigast i värden.
Svar på tråden Efter två riktigt stor svek.har jag slutat lita på menniskor