Utanför i sitt eget hem...

som någon ovan skrev så är inte det inte hela världen att få kämpa lite med relationerna. tycker det är överdrivet att flytta isär om du inte själv kommer fram till att du verkligen inte vill leva i en relation med bonusbarn.

Det mesta ligger hos dig och ditt mindset.
Vad gjorde du på hans barnveckor tidigare?
Vad hindrar dig från att fortsätta göra exakt samma saker nu?

- Bestäm dig för att han i princip inte har tid för dig de veckorna, all tid som ändå blir av är bonus.
- Intressera dig för dottern, men lugnt och försiktigt. Låt det ta all tid som krävs och helt på hennes villkor.
- Hitta något som hon gillar och som du kan erbjuda särskilt. Kanske nån sorts kakor du kan baka? Nåt spel eller intresse ni har gemensamt.

Var lyhörd och låt henne styra hur mycket tid och kontakt ni har.

Ta upp frågan med pappan, hur han kan bidra till att er relation förbättras. Kanske genom att ni gör roliga saker alla tre nån gång ibland.

Om du inte vill, och fortsätter att se henne som ett hinder/problem så behöver du nog överväga att bryta upp och flytta. Det vore inte rättvist mot någon av er tre, särskilt inte mot henne.