Riksdagsvalet 2026
Snälla Killen skrev 2025-09-03 03:15:59 följande:
Vänster / höger...
Spelar det egentligen någon roll idag?
Jag menar... Förra "vänster"-regeringen var ju tvungen att regera utifrån "högerns" budget (ekonomiska politik), samtidigt som dagens höger-regering beskriver oppositionens förra mandatperiod som "8 förlorade år", trots att den politiken var baserad på den tidens riksdagsmajoritet.
SD har haft större inflytande de senaste 20 åren än något annat parti har haft, trots att de kom in i riksdagen med enbart 6% och nu önskar mer
Om man väljer att regera på en budget som man inte står bakom så ligger ansvaret naturligtvis på den som trots det väljer att regera på den.
Ingen tvingade en S-regering att regera.
Vidare:
Vidare:
www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-budgeten-som-ska-styra-sverige
Magdalena Andersson bedömde att hon kunde regera på den budgeten då det var så liten påverkan, så det är rent löjeväckande att hävda att "högermajoriteten" tagit besluten.
Magdalena Andersson bedömde att hon kunde regera på den budgeten då det var så liten påverkan, så det är rent löjeväckande att hävda att "högermajoriteten" tagit besluten.
2014: Efter valet 2014 lade den rödgröna regeringen (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) fram sin budgetproposition. Sverigedemokraterna röstade dock på Alliansens budgetförslag, vilket ledde till regeringskrisen 2014. Decemberöverenskommelsen (DÖ) träffades för att säkerställa att minoritetsregeringar kunde få igenom sina budgetar. Alliansens budget för 2015 röstades igenom, men efter DÖ gällde den rödgröna budgeten från och med vårpropositionen 2015.
2015: Den rödgröna regeringens (S+MP) budget för 2016 röstades igenom, i linje med Decemberöverenskommelsen, där Alliansen lade ner sina röster för att undvika ytterligare kriser.
2016: Den rödgröna regeringens budget för 2017 röstades igenom. Decemberöverenskommelsen fortsatte att påverka, även om den formellt upplöstes i oktober 2015, genom att Alliansen i praktiken avstod från att fälla regeringens budget.
2017: Den rödgröna regeringens budget för 2018 röstades igenom. Budgetprocessen följde praxis där oppositionen inte aktivt röstade emot regeringens förslag.
2018: Efter valet 2018 presenterade övergångsregeringen (S+MP) en övergångsbudget, men Moderaternas och Kristdemokraternas (M+KD) budgetförslag röstades igenom med stöd från Sverigedemokraterna (SD). Detta innebar sänkt skatt, utökat RUT-avdrag och slopad avdragsrätt för fackföreningsavgifter.
2019: Den rödgröna regeringens budget för 2020 röstades igenom efter att Januaryavtalet (mellan S, MP, C och L) säkerställde stöd för budgeten. Detta avtal gav Centerpartiet och Liberalerna inflytande över politiken.
2020: Den rödgröna regeringens budget för 2021 röstades igenom, med stöd från Centerpartiet och Liberalerna enligt Januaryavtalet.
2021: Oppositionens (M, KD, SD) budgetförslag för 2022 röstades igenom den 24 november 2021, med 154 röster mot 143. Detta ledde till att Miljöpartiet lämnade regeringen, och Magdalena Andersson begärde att entledigas som statsminister. Budgeten innehöll bland annat sänkt bensinskatt och satsningar på rättsväsendet.
2022: Den rödgröna regeringens extra vårändringsbudget för 2022 röstades igenom med en rösts marginal, tack vare stöd från den politiska vilden Amineh Kakabaveh. Budgeten innehöll extra medel till Ukraina och höjd garantipension. Högeroppositionens (M, KD, SD) budgetförslag för 2023 röstades igenom i december 2022.
Sluta skyll S-retarderingarnas misslyckanden på "högermajoritet"!
