Vi var i samma sits som du och jag födde ensam! Gick hur bra som helst och personalen var ännu mer omhändertagande och ompysslande Än när pappan var med :).. Jag tar hellre stödet från utbildade barnmorskor som hjälper kvinnor att föda varje dag, än maken som är för nervös för att vara sansad och gör mig stressad haha
Du kommer klara det galant! Och du är inte ensam :) din bebis är med dig och kämpar likväl som du
Tack! Hade ni flaggat innan att du skulle föda ensam? Fick du långa stunder ensam och hur fördrev du dem?
Jag tyckte nästan barnmorskorna var inne lite för ofta :) så de stunder jag var ensam var ganska så uppskattade, men de var ju där för att visa extra mycket stöd. Även efter förlossningen under natten så var de inne väldigt mycket. En barnmorska satt till och med inne hos mig och pratade i en 30 min om väder och vind under natten. De hjälpte mig även att hämta saker, fixa ersättning när amningen inte ville fungera och hjälpte mig duscha, ta in/ut mat.
Vi hade inte flaggat! Men gör du det är de nog ännu mer förberedda på hur de ska bemöta dig (efter dina önskemål naturligtvis)
Nu vet jag inte vart i Sverige du befinner dig, men Det beror nog helt på sjukhus och hur mycket de har att göra just där och då, men även hur tydlig man själv är. Säkert olika från dag till dag också! :)
Om jag vore du och kände en viss oro hade jag bett om att få prata med en barnmorska innan förlossningen. Du kan få möjlighet till en mer planerad förlossning där BM är mer beredda på det stöd och support som du vill ha.
Visst finns det säkerligen de som upplever att barnmorskorna är för upptagna och tar lång tid på sig att komma. Men jag tror att de är lite extra uppmärksamma om man är där helt ensam. Jag födde för bara 2 månader sedan så der Innebar även 100% besöksförbud för alla förutom pappan (men pappan var ju upptagen med syskonet). Hängde där själv med bebis och vet du, det var faktiskt något riktigt riktigt speciellt med att få ta emot henne helt ensam och ha de där timmarna med henne själv. Bara hon och jag.