Kontrollerande ex make som vill veta allt!

Se till att sälja huset snarast möjligt och flytta. Om det är möjligt, flytta innan huset är sålt. 

Varken du eller barnet mår bra av detta. Ditt ex utnyttjar ditt dåliga samvete för att trycka till dig extra mycket. Vems initiativ var separationen på?

En separation är inte lätt. Det är en av de saker som sårar mest. Mer än exempelvis otrohet eller misshandel enligt vissa studier.

Din ex-make har säkert svårt att hantera detta och vill hämnas på något sätt. Det är inte speciellt moget eller bra att han blandar in barnet i det hela.

Men att du får skit för att du vill separera (antar att det är på ditt initiativ) får du kanske räkna med. Sen vet jag inte omständigheterna.

Det bästa är väl att försöka ignorera hans påhopp. Ta inte åt dig. Prata vuxet med honom. Förklara lugnt, när barnet inte är med, att det han håller på med inte är bra för barnet.

Varför ska man räkna med att få skit bara för att man tagit initiativet till en separation om man inte betett sig illa genom att tex vara otrogen? 

TS man äger sina egna känslor och har ingen som helst rätt att ta ut dem på TS även om det var TS som initierade separationen. Han är en vuxen person som får hantera dem på ett vettigt sätt, inte genom att trycka till TS för minsta lilla, vara svartsjuk på att barnet säker sig till TS och liknande. 

Bra att ni går skilda vägar!!! 

prata med familjerätten. sen skulle jag råda dig att lugnt tala om för din ex-man att du inte vill ha kontakt med honom såvida det inte är absolut nödvändigt. lättare sagt än gjort när ni bor ihop? jag vet. Men tala om att du är en bra mamma och att du inte kommer svara när han ringer och terroriserar dig. sen gör du inte det. 

mitt ex tyckte vi skulle ha samma regler hemma när vi separerade. Och med samma regler menades hans regler. barnen skulle gå och lägga sig, dusha, etc på hans tider när de var hemma hos mig. de skulle äta den mat han bestämde eftersom han (enligt sig själv) visste bättre och var mer strukturerad än mig. De fick inte äta vid tv:n hemma hos mig, de var tvungna att motionera så som han tyckte även på mina veckor?

jag sa å honom att han inte kunde bestämma sånt och gjorde som jag hade gjort även utan hans ?råd? och bestämmelser. tillslut gav han upp. 

Jag tog initiativet till skilsmässa, det var kulturkrock vi hade Olika värderingar i livet. Sen även perioder då vi inte hade diskussioner om just det så försökte han styra och ställa med mycket i våra förhållande. Alla vänner jag hade kapa jag banden för han ansåg de va inga vänner för mig, vi skulle endast ha gemensamma vänner, han ville ha koll på ekonomin jag fick min lön, betala räkninga sen bestämde han hur mycket jag skulle lägga på våra sparande, jag fick alltid ta hand om våra barn då han skulle fokusera på sitt jobb och sin karriär, jag var mammaledig nästan 3 år för han gav mig möjligheten vilket jag är tacksam för men sedan att trycka in de i mitt ansikte på hur mycket han drar in och hur lite jag drar in är förnedrande. Jag gjorde inte slut av religiösa eller kulturella skäl endast, mycket av det handlade om att jag kände mig liten, svag, varje Idé jag hade var inte lika bra som hans, mitt sociala liv var baserat på bara honom. Min familj, vänner såg det men inte jag. Jag har öppnat upp mina Ögon men även nu blir jag inte lämnad ifred för nu ifrågasätter han hur jag uppfostrar vårat barn. Våran relation var bra På vissa sätt bra, bra minnen men också dåliga, ohälsosamt förhållande där han även psykisk /fysisk misshandlat mig. 

För att det är så människor fungerar oavsett hur vuxet man kan anse att de bör agera. Orsakar man någon mycket smärta som de inte kan hantera så kommer man få igen. Sånt är livet. Moralen åker ut ur fönstret för vissa när känslorna blir för starka. Så vi kan tycka hur mycket vi vill om hur någon bör agera men det betyder inte att de kommer att agera så.

Jag vet ett fall där mannen spärrade kvinnans alla kontokort när hon tog ut skilsmässa.

Jag vet ett annat fall där en kvinna träffade en ny man och valde att separera. Kvinnans exman letade upp den nya mannen och misshandlade honom så han fick en hjärnskada.

Det är inte så man bör agera enligt vår moral men ändå gör vissa individer det. Därför tycker inte jag man ska utgå från att alla agerar vuxet vid en separation. 

Jo, jag är väl medveten om att (speciellt) män är benägna att ta till våld när saker inte går deras väg, som tex när "deras" kvinna har mage att vilja lämna dem. Men jag anser fortfarande inte att det ska ursäktas med att "Du får räkna med att få skit eftersom du valt att lämna". Inte alls konstigt att båda de exempel du tar upp så är det den manliga halvan som betett sig som ett #/&%¤/&#% när "deras" kvinna valt att lämna eller *gud förbjude* träffa någon ny.

Kan man inte hantera situationen man hamnat i så får man se till att lägga energi på att lösa det hela, inte på att trycka ner sin expartner i avgrunden. Det finns så många andra sätt att hantera situationerna på än att ta till fysiskt eller psykiskt våld.

Har du ingen vännina, kollega eller nåt du kan bo hos? Du behöver flytta ut på halvtid omgående. J-vla puck till gubbe du släpat på! Men kom ihåg, det kommer bli bättre. 

Tyvär inte. Jag flyttade till en annan stad för hans skull. jag Har svårt att lita på folk och har ännu inte skapar bra kontskt
med någon än För att kunna flytta till dem.