Min man vill skiljas.. är jag så tråkig? :( :(
Jag kan identifiera mig med detta. På ytan ett bra liv med nybyggt hus, fin familj, fin bil, ja ni fattar. Jag är inte så att jag måste vara ute och slira, men är vi väl ute på nått ska hon hem vid 22, missionären nån gång i veckan med känslan av att det är för min skull (så nu har jag slutat ta initiativ trots stor lust, och ärligt talat så undviker jag intimitet även på hennes initiativ då det också känns som om det är för att jag inte ska få för mig nått, hon lider inte när jag tackar nej om man säger så)
Jag vill gärna bjuda över nån granne på vin ibland, men hon har inte det behovet och tycker inte om att ha folk hemma etc. Känner på ett sätt att jag inte kan skuldbelägga henne för det, hon har varit så hela tiden, samtidigt som jag varit som jag är under hela vårt förhållande/äktenskap på 13 år. Men jag är den som gör mest avkall på mitt sätt att vara, och nånstans undrar jag om jag ska sitta så här och sakta dö inombords resten av livet? Kanske skulle hon också vara mer lycklig med nån som vill sitta hemma? Ungarna är strax över 10 år, och vill inte splittra familjen, samtidigt som jag blir mer och mer bitter, jag vill leva och uppleva mer än nu.
Kort sagt sitter jag och kalkar igen, och frågan är bara hur länge jag ska låta det fortgå?