Är det värt att köpa märkeskläder?

Jag bryr mig inte om märken. Jag köper det jag tycker är snyggt. Jag upplever människor som är insnöade på märken som att de lider av något slags mindervärdeskomplex som de försöker kompensera med dyra saker. 

Jag har slutat med Adidas då jaq inte vill associeras med alldeleles för många som bär dem.

Enda anledningen att köpa märkeskläder är för att få associeras med en viss grupp och att få status. Sett till kvalitet är det hårfint. Köper man en bomullspike på Lager 157 kan dey vara minst lika bra som en Lyle & Scott som kostar 5 gånger mer. 

Jag köper det jag tycker är snyggt och prisvärt. 

Jag har alltid avskytt märkeskläder, tycker att det är trams, och inget jag vill hålla på med. Nu när jag är 40+ och har bra inkomst så har jag dock råd att köpa bättre kläder. Och sen hittade jag en outlet utomlands och köpte ett  par Ralph Lauren-jeans och en Boss silkeskjol - herre gud så sköna de var! Som en lätt smekning på kroppen och plötsligt älskar jag hur min figur ser ut! Jag kommer aldrig någonsin köpa biliga kläder igen - heller få plagg men riktigt bra. 

Däremot skulle jag aldrig få för mig att ha kläder med stora logor från märken, tycker bara att det är fånigt och vill inte göra gratisreklam. 

Är  ju skillnad på märkeskläder och märkeskläder.
Vissa märken håller högre kvalitet, och blir därför inne. Andra är bara inne för att de har saluförts bra.
Den förstnämnda gruppen kan ju definitivt vara värt om man vil ha bra grejor som håller. 
Sedan har ju nästan allt ett märke, även en t-shirt på Claes Ohlson.

Det är inte märket som sådant som är viktigt; det är kvalitén som märket representerar. Det som sägs här i tråden, nämligen att även billiga plagg kan hålla hög kvalité stämmer inte. Det finns alltid, eller nästan alltid, en korrelation mellan pris och kvalité.                                                                           En äldre släkting, textilbranschen, brukade säga att Lindex och HM-plagg inte är snygga eller  välsittande ens när man packat upp dem. Det är detaljerna som avgör, sömmar, foder, knapphål, struktur och tyg som gör skillnad. Ett plagg ska sitta snyggt och inte skrynkla sig efter första användningen. Bäst är förstås siden och silke. De bästa jeansen görs av Armani. Skjortor och blusar, Stenströms, väskor Mulberry eller den amerikanska motsvarigheten. Klassiska plagg som man sköter väl har man glädje av länge, i längden blir det mer ekonomiskt att köpa kvalité. Märket ska vara diskret om det ens ska synas. De som förstår sig på detta ser det ändå direkt. Vad är värst av allt: Dambyxor som är alltför tighta, och då menar jag inte träningsbyxor eller jeans, utan "finbyxor". Ibland ser man kraftiga kvinnor med väldigt urringade toppar, inte snyggt. Överhuvudtaget är framhävande av valkar och bilringar fult, bättre med en blus om man är kraftig. Det gäller att vara lite självkritisk vid inköp. Bra modebutiker är ofta behjälpliga, varuhusen tillhandahåller inte personlig service på samma sätt.

Märkeskläder i bemärkelsen välsydda, välskräddade kläder  av hög kvaltet i en stil som håller i åratal är aldrig ett dåligt köp. De har dessutom ett andrahandsvärde om man vill sälja dem. 

Men - man behöver inte ruinera sig om man handlar klokt.
Jag köper en del märkeskläder (ingen andrasortering eller så) samt väskor och skor från en tysk outlet som specialiserat sig på "dyra" märken. Priserna ligger på upp till 70% billigare än butikspris och det är förra årets och innevarande års  kollektioner. Det här har jag köpt nu i vår: Tre kashmirtröjor för 6-700 per styck där butikspriset är 3000, välskräddade långbyxor i finaste ylle för 500, en klassisk trenchcoat för 2000 där butiken tar mer än 10 000. En axelväska i fint läder från Aigner kostade mig strax över 2000. De kostar det tredubbla i butik.

Ofta är det skillnad på kläder och kläder, vissa tillverkare är helt enkelt bättre än andra. Det är inte alltid pris korrelerar med kvalitet dock. 

Jag har många plagg av tillverkarna ralph lauren, gant, fred perry och är otroligt nöjd med dessa. 
Har några plagg från tex burberry som är snygga, dock inte lika prisvärda som plaggen från ovan tillverkare. 

Precis så här! Det är en oerhört skillnad i kvalitet på mina ullplagg från Busnel, jämfört med en kofta från Lindex som innehåller 25 % ull och resten syntetmaterial. Efter många år, ser de dyrare plaggen fortfarande oanvända ut, medan de billigare blir slitna, skeva och noppiga. Detsamma gäller skor. Jag är inne på min sjunde säsong med mina Gabor, medan liknande från billig skoaffär fick kastas efter två säsonger. 

Att jaga märken för märkets skull, känns som något man slutade med på högstadiet.

Ja och nej. De märken jag köper köper jag för kvaliteten. Jag lägger t.ex. hellre 1000 kr på ett plagg som håller i 5-10 år, än 250 kr på nåt som håller ett halvår.

Delar inte erfarenhet om sk billiga kläder.
Jag har köpt mycket kläder från t.ex Lindex som används flitigt och håller år efter år. Jag har även köpt kvalitetsmärken som tappat formen snabbt.
Men jag tittar på material, kollar sömmar, sömnsmåner etc när jag handlar på t.ex Lindex

Jag bryr mig inte ett dugg om märken, för mig är kvaliteten viktigast. Jag är rätt intresserad av kläder och mode så ibland när jag vet att det är en ? fluga? och snart blir omodernt ( eller jag kommer att tröttna snabbt på plagget) så är passformen viktigast. Är det baskläder som jag vill använda år efter år som vinterjacka, vissa skor , jeans , skjortor mm så kan jag lägga en xtra slant men inte nödvändigtvis ett märkesplagg. Köpte en marinblå kappa på Hm för 5 år sedan, älskat den från första dagen och får massor av beröm för den stilrena kappan varje år den åker på, den fick jag på rea för 250kr, var ett kap! Sådana plagg har jag en hel del av, klassiska kläder jag använder år ut och in t.om från de billiga kedjorna.