Cancer som ej går att bota

Beklagar er situation. Det kan gå mycket upp och ner de sista veckorna så passa på att umgås så mycket som möjligt om hon är pigg och vaken.

Min syster (bröstcancer) var ?pigg? kunde orka äta, fika lite, prata och så men hon blev tvärt sämre över en natt. Därefter var hon inte kontaktbar alls och var borta på mindre än ett dygn.

Med svågern (lungcancer) var det en mer kontinuerlig process. Han sov gradvis mer och mer, orkade inte med måltider och att prata och vandrade ner i dvala de sista dagarna.

Båda hade ändå pigga stunder sent i processen.

Beskedet att hon ska flyttas till hospice? Eller vilket besked?

Det är jobbigt att följa någon den sista tiden, och det är oförutsägbart när den sjuke går bort. Det är bara du själv som kan välja hur mycket du ska vara där eller inte, och om barnen ska vara med eller inte. Hur nära relation har barnen till mormor?

Varför kan du inte vara där och vaka tillsammans med din bror? Är ni osams? Jag och mitt syskon hörs väldigt sällan, vi lever helt olika liv och har inget gemensamt förutom familjen vi växte upp i. Vi har följt våra nära den sista tiden - mamma, pappa och vår syster - och vi har kunnat mötas i detta. Det är just i dessa situationer jag varit tacksam över att ha syskon.

Glömde, vi vakade även tillsammans över min svåger. Han vårdades i hemmet. Han var okontaktbar de sista dygnen, sov som i dvala. Så man förstod att slutet var nära, ändå somnade han in när vi nästan bokstavligen vände ryggen till.

Vår Pappa hade inte cancer men var knackig och skör, hade bland annat hjärtflimmer. Ändå gick han bort helt utan förvarning, i sömnen. Läkaren gissade på att hjärtat bara stannat.

Man kan aldrig veta när en svårt sjuk människa lämnar oss.