Splittrad

Känner att jag vill svara då jag är ensambarn. Är 30 år idag och gravid med mitt egna första barn och jag vill bara ha ett barn. Jag har verkligen INGENTING negativt att säga om att inte ha några syskon, jag har aldrig saknat det. För hur kan jag sakna något jag aldrig haft? Jag trivs otroligt bra i mitt egna sällskap, har världens bästa relation till mina föräldrar och alltid hittat kompisar på tex utlandssemestrar. Jag fick alltid förslaget också att ta med mig en kompis på helger om vi skulle iväg någonstans vilket jag gjorde ibland, ibland inte.

Man kan såklart känna likadant med syskon med, men ville bara berätta min sida av det. Normen är att ha flera barn, men anledningen till att jag och min sambo bara vill ha ett barn är just fördelarna att vi då har råd med mer saker, semestrar, mer frihet. Helgerna kommer inte bestå av att vi inte ser varandra för att man skjutsar varsitt barn till olika träningar eller kompisar. Det handlar såklart om prioriteringar och hur man ser på det, men så ser vi på det 😁