Min man var otrogen för 2 veckor sedan. Jag orkar inte ta mig vidare. Ligger och gråter hela dagarna. Orkar inte förmå mig till någonting - semester, sol och värme ute men inte ens det orkar jag bry mig om. Hur kommer man vidare? Och när slutar det göra så jäkla ont.
Tack för svar.
Jag orkar inte ta tag i skilsmässa just nu. Skilsmässopappren beställdes dagen efter otroheten och finns hemma. Läser vad ni skriver och tar till mig, tacksam för råd. Ingen att prata med det om heller då jag inte vill att folk ska veta.
När du har tuggat i dig besvikelsen över att han inte var den du trodde kommer det lägga sig.
Hur fick du reda på det?
Jag var med på samma tillställning / fest och fick det berättat av den han var otrogen med. Dom gick iväg och var borta en lång stund och direkt efter berättade tjejen det för mig och för sin egen man som också var där och hon tyckte visst att det var jättekul (skrattade när hon berättade vad dom gjort). Pinsam och full. Båda två. Så vidrigt.
Min make minns inget. Säger han.
Vi har pratat massor Han har nog mest ångest över att han är påkommen och bryr sig nog inte om händelsen. Jag vet inte. Han är ganska bra på att inte visa vad han känner.. Själv säger han att han hade blivit vansinnig och gjort slut på studs. Men han förväntar sig tydligen att jag ska stanna.
Jag vet inte. Jag kommer nog att lämna till slut men just nu gör allt så ont. Vill bara glömma.
Återigen. Tack för era tankar och ord Jag vet att jag borde prata om det men tycker allt är pinsamt
Det går inte att citera era inlägg men tacksam för era tankar och råd
Till Camilla: Det var en engångsgrej. Vi träffade paret den kvällen och satt tillsammans, pratade och umgicks. Min man och kvinnan var redlöst berusade - kunde knappt stå eller gå De två fick inte heller beställa mer i baren Ja och sen gick dom iväg en lång stund för att sedan komma tillbaka med den ?trevliga? informationen
Vad jag vet så har han inte varit otrogen tidigare. Inte heller i sitt 20 åriga långa tidigare förhållande heller.
Jag mår bättre. Han är inte förlåten och kommer aldrig att bli. Hur jag ska göra vet jag inte än. Många tankar.
Självklart gör jag det. Hela kvällen var bara hemsk. Hans alkoholproblem har inte heller varit lätt att hantera liksom hans ekonomiska problem. Det bara kändes helt överjävligt med otrohet på allt också. Allt annat kan jag hantera och göra något åt men otrohet är liksom svårare. Och gör mer ont
Jag vet att jag borde gå. Det är inte så enkelt Jag ska orka ta tag i det också. Klarar mig gott själv och skulle ha ett mycket bättre liv som ensam. Det är kraften att ta sig dit som inte finns.
Verkligen tack Camilla för dina ord och omtanken. Jag är innerst inne medveten om medberoende och hur han påverkar mig. Jag har bara försökt vara den starke som får reda upp allt han ställer till med. Senaste året har bara varit fokus på lösningar på hans problem - som drabbar mig och barn (hans barn). Jag kommer tillbaka igen. Men verkligen tack för din omtanke och klokhet :)
Svar till !!!?
Jag vet ju inte egentligen. Mer än hennes kommentar samt att dom tillbringade lång tid tillsammans inne på en krogtoalett innan dom blev tillsagda av personal. Så vidrigt pinsamt. Hennes man såg mest ledsen ut och sa inte så mycket Jag valde att gå hem omgående för jag skämdes så och uppfattade inte mycket mer av situationen efter. Vet att dom blev utslängda från stället en kort stund efter. Pinsamt alltihopa.