Det har hänt så mycket hemskt i mitt liv. Jag är helt slut.
Jag orkar inte mer.
Vad kan göras för att hantera motgångar på ett bra sätt? Jag kan ju tyvärr inte kontrollera vad som händer (helt), men jag måste ju genomlida livet.
Så hur ska jag hantera det?
Tips? Någon som haft mycket ångest och på något sätt vänt livet?
Hej!
Först och främst vill jag beklaga att du mår dåligt och har haft det svårt! Jag vet inte vad du har gått igenom, men du förtjänar att vara lycklig och må bra. Tyvärr kan vi, precis som du säger, inte styra över allt som händer i våra liv. Det enda vi kan styra över är hur vi hanterar det.
Det första jag brukar ge som råd är att stryka självmord från listan. Jag vet inte om du tänker i de banorna, men själva tanken i sig är deprimerande och leder inte framåt. Så vad kan du göra då?
Gå i terapi. Att prata om jobbiga saker som hänt hjälper för vissa, men inte för andra. Oavsett så kan det vara värt ett försök.
Realitetsanpassning. Du tar in och accepterar vad som hänt och att du inte kan påverka det. Sedan försöker du förhålla dig till det.
Triggers och glimmers. Om man har varit med om traumatiska händelser kan det finnas vissa saker, människor och platser som triggar ens dåliga mående. Vissa triggers kan man undvika, andra inte. Motsatsen till triggers är glimmers. Saker, människor och platser som får en att må bra. Till exempel att ta ett varmt bad, gå en promenad, läsa en bra bok, träffa en kompis eller gosa med ett husdjur.
Jag jobbar själv mycket med att blockera jobbiga tankar. Många av mina traumatiska minnen spelas upp som en film, alldeles ofrivilligt, utan att jag kan styra över det. Men jag kan avbryta filmen och blockera tankarna genom att tänka ?tänk inte på det? och sysselsätta mig med någonting annat.
Det var några konkreta tips!
Kämpa på, trots att livet är tufft 🌸
Vill bara säga att wow, vilka fina tips! De hjälper säkert fler än TS.
Hej!
Först och främst vill jag beklaga att du mår dåligt och har haft det svårt! Jag vet inte vad du har gått igenom, men du förtjänar att vara lycklig och må bra. Tyvärr kan vi, precis som du säger, inte styra över allt som händer i våra liv. Det enda vi kan styra över är hur vi hanterar det.
Det första jag brukar ge som råd är att stryka självmord från listan. Jag vet inte om du tänker i de banorna, men själva tanken i sig är deprimerande och leder inte framåt. Så vad kan du göra då?
Gå i terapi. Att prata om jobbiga saker som hänt hjälper för vissa, men inte för andra. Oavsett så kan det vara värt ett försök.
Realitetsanpassning. Du tar in och accepterar vad som hänt och att du inte kan påverka det. Sedan försöker du förhålla dig till det.
Triggers och glimmers. Om man har varit med om traumatiska händelser kan det finnas vissa saker, människor och platser som triggar ens dåliga mående. Vissa triggers kan man undvika, andra inte. Motsatsen till triggers är glimmers. Saker, människor och platser som får en att må bra. Till exempel att ta ett varmt bad, gå en promenad, läsa en bra bok, träffa en kompis eller gosa med ett husdjur.
Jag jobbar själv mycket med att blockera jobbiga tankar. Många av mina traumatiska minnen spelas upp som en film, alldeles ofrivilligt, utan att jag kan styra över det. Men jag kan avbryta filmen och blockera tankarna genom att tänka ?tänk inte på det? och sysselsätta mig med någonting annat.
Det var några konkreta tips!
Kämpa på, trots att livet är tufft 🌸
Undvik Familjeliv, framförallt!
Tack för era svar!
Jag tar till mig av Eurydykes råd.
Ett stort hinder för mitt mående (förutom dålig fysisk hälsa) är att det känns som att jag behöver göra radikala förändringar, men de är svåra både ekonomiskt och för att de kräver mycket av en energimässigt och de kräver mod.
Jag ska försöka göra aktiva val att få in mer glimmers i mitt liv. Det är en jättebra idé! <3
Det där att traumatiska minnen spelas upp, det har jag genomlidit typ hela livet. Det är väldigt uttröttande.
När jag inte är stressad och orolig så är jag istället ofta helt orkeslös och omotiverad att göra saker.
Ångest kan verkligen trötta ut en.
Tack, återigen.
Åh så fint skrivet av Eurydike! Tar till mig av samma råd!
Ts, tänk förändringar som babysteps. Vad är det du vill förändra, vad kommer det att kosta i energi, tid och pengar? (du behöver inte svara på det utan ställ de frågorna till dig själv).
Sedan gör du en lista med mål, men dessa SKA vara realistiska och max typ 1-2 i taget.
Första målet kan ju vara tex: jag ska spara 100 kr i månaden året ut.
Det viktiga är att målen är totalt realistiska vad gäller energi, ekonomi och tid. Och att bara 1 (max 2) göra i taget så att de kan uppfyllas.
För varje mål som uppfylls gör du ett nytt mål längre fram. Så kommer förändringarna i babysteps.
Tänk på Karin Boyes dikt: nog finns det mål och mening med vår färd, men det är vägen som gör mödan värd.
Tack för era svar!
Jag tar till mig av Eurydykes råd.
Ett stort hinder för mitt mående (förutom dålig fysisk hälsa) är att det känns som att jag behöver göra radikala förändringar, men de är svåra både ekonomiskt och för att de kräver mycket av en energimässigt och de kräver mod.
Jag ska försöka göra aktiva val att få in mer glimmers i mitt liv. Det är en jättebra idé! <3
Det där att traumatiska minnen spelas upp, det har jag genomlidit typ hela livet. Det är väldigt uttröttande.
När jag inte är stressad och orolig så är jag istället ofta helt orkeslös och omotiverad att göra saker.
Ångest kan verkligen trötta ut en.
Tack, återigen.
Hej!
Först och främst vill jag beklaga att du mår dåligt och har haft det svårt! Jag vet inte vad du har gått igenom, men du förtjänar att vara lycklig och må bra. Tyvärr kan vi, precis som du säger, inte styra över allt som händer i våra liv. Det enda vi kan styra över är hur vi hanterar det.
Det första jag brukar ge som råd är att stryka självmord från listan. Jag vet inte om du tänker i de banorna, men själva tanken i sig är deprimerande och leder inte framåt. Så vad kan du göra då?
Gå i terapi. Att prata om jobbiga saker som hänt hjälper för vissa, men inte för andra. Oavsett så kan det vara värt ett försök.
Realitetsanpassning. Du tar in och accepterar vad som hänt och att du inte kan påverka det. Sedan försöker du förhålla dig till det.
Triggers och glimmers. Om man har varit med om traumatiska händelser kan det finnas vissa saker, människor och platser som triggar ens dåliga mående. Vissa triggers kan man undvika, andra inte. Motsatsen till triggers är glimmers. Saker, människor och platser som får en att må bra. Till exempel att ta ett varmt bad, gå en promenad, läsa en bra bok, träffa en kompis eller gosa med ett husdjur.
Jag jobbar själv mycket med att blockera jobbiga tankar. Många av mina traumatiska minnen spelas upp som en film, alldeles ofrivilligt, utan att jag kan styra över det. Men jag kan avbryta filmen och blockera tankarna genom att tänka ?tänk inte på det? och sysselsätta mig med någonting annat.
Det var några konkreta tips!
Kämpa på, trots att livet är tufft 🌸
Förutom de goda synpunkter som getts ovan:
Hitta ett sammanhang om du är ensam.
Oavsett om det är en "alla-kan-sjunga"-kör, en handarbetsgrupp, hjälpa till i soppköket på Stadsmissionen, eller funktionär i scouter eller inom idrott- det finns en grupp för alla.
Anmäl dig till pass eller gå på träffar när du känner dig bra, låt bli om du känner dig för nere. För att kunna tro på människor behöver man närma sig dem igen, lite försiktigt. 