Gravid med min före detta otrogna partner

Jag tycker du gör rätt att stå på dig. Om han verkligen vill vara med dig så tycker jag att det kan vara hans tur att flytta från sin hemstad till dig. Du behöver familj och vänner att hjälpa och stötta dig när du ska bli en mamma med eller utan din kille. Så bor där du vill vara och känner dig trygg så du och ditt barn  kan ha en ett bra liv tillsammans. Det är också bra att ni båda är villiga att försöka hitta tillbaka till varandra men otrogen både fysiskt och emotionellt.. Det är ett stort svek. Hoppas du löser det men oavsett så är du inte ensam längre vart du än bor. Ni är 2 snart. 🙂

Fokusera på dig själv nu. Bli klar med din utbildning och skaffa lämpligt jobb. Avsluta graviditeten nu på en gång. Bra kille och barn får komma lite senare. Ni har ändå inget att bygga vidare på. 

Du har jvalt att ta tillbaka din partner. Nu är du gravid vilket berör er båda. Ni måste tillsammans komma fram till vad som är bäst för er båda.

Du gör ju hur du vill när det kommer till graviditeten, men kom ihåg att en bebis är inget plåster. Hen kommer inte kunna fixa en halvdan relation, så var beredd på att behåller du så kan du gott och väl behöva vara ensamstående. Kan kan ni hitta tillbaka till varandra och bygga upp tilliten, men förutsätt inte att bebisen kommer fixa era problem.

Säger inte att du tänker så, men kan vara bra att ha i åtanke.

Naturligtvis är det kvinnans beslut men varför ska man inte diskutera med fadern?

Du behöver tänka igenom allt ordentligt, du har stora beslut att fatta. Skit i vad alla andra tycker och vill, du måste tänka på vad som blir bäst för DIG.
Om du tänker på att du ska behålla barnet, hur blir det då? Stannar du kvar på samma stället? Din kille kommer givetvis försöka övertyga dig att flytta till honom, så ni kan bli familj. Hur ser du honom som förälder? Hur mycket litar du på honom som människa? Kommer ert förhållande hålla tror du, vad är oddsen? Om fallet inte blir så, kommer ni kunna enas om vars barnet ska bo?
Har ni samma syn på uppfostran? Sorry, många frågor!

Min dotters pappa var otrogen mot mig, fick veta det några veckor innan jag plussade. Hade annars stuckit och aldrig förlåtit honom men han övertygade mig om att han skulle bli världens bästa pappa och skulle aldrig bedra mig igen. Fast jag inte hade fullt tillit till honom valde jag att tro det. Han var otrogen igen när jag var höggravid, sen anklagade han mig om att barnet inte var hans (vilket han tog tillbaka sen).
För att göra lång historia kort: vi gick skilda vägar när dottern var 3 månader. Han tog aldrig ansvar om henne, betalade aldrig underhåll eller hjälpte till på något sett. Han tjatade om att hon skulle vara hos honom 1-2 dagar, sen kom sms med kort varsel om att han var sjuk och inte kunde. Han var mer som en lekfarbror och inte som förälder. Inga regler, inga påföljder, vill vara kompis med sitt barn så den andra föräldern får gärna vara "the bad guy"
Det var inte meningen att skriva ett långt inlägg, sorry!

Det Sara skriver är mycket tänkvärt och insiktsfullt på många sätt. Man måste tänka i väldigt långa perspektiv. Viktigt för dig och viktigt för det eventuella barnet.  

Vad partnern anbelangar så kanske du behöver ta en paus och landa i vad du känner och vill 

Hur intelligent är den här stjärnan, vad är hans karriärutsikter, är han normalt funtad i övrigt? Hur är hans föräldrar?

Jag hade aldrig fött barn till en man som inte är inom spotthåll min jämlike intellektuellt, och psykiskt stabil. Spelar ingen roll hur sexig eller snygg han var.

han var otrogen relativt nyligen och ni ha precis börjat försöka på nytt, troligtvis är ni fortfarande i stadiet där ni ska försöka reparera allt. Ett barn är dock föralltid, på ett eller annat sätt kommer ni finnas i varandras liv framöver om du behåller.

Ett barn kommer inte förbättra er situation, utan snarare pröva den. Sömnbrist, lite egentid, många måsten. Har man inte en stabil grund så tror jag att problemen bara kommer förvärras.. 

Känner du att du har gått vidare från otroheten? Litar du på honom? Är han stabil i övrigt, jobbar han, tror du han blir en vettig pappa? Delar ni samma syn på uppfostran? Kommer han finnas där för dig under graviditeten och alla hormoner, stötta dig igenom det som känns jobbigt? 

Om du känner att ?ja, jag har släppt det och tror starkt på vår relation. Han är en bra person i övrigt och kommer bli en fantastisk pappa?, då tycker jag ni ska köra på. 

Min mamma sa till mig ?är en relation lätt så är den rätt, det ska inte vara komplicerat att leva tillsammans, alla kan tjafsa men relationen ska inte präglas av bråk.?, så visste jag att min man var den rätta för mig.

Bo kvar och behåll barnet! Låt dig absolut inte övertalas till att flytta någon annanstans! Ditt nätverk är ditt ankare i livet och vardagen. Han får flytta till din ort om han menar allvar. 

Skriv heller inte på för gemensam vårdnad om du inte är bombsäker på relationen. Vill han flytta upp till din ort är mitt tips att ni är särbo till att börja med. Ni kan vara med varandra hela tiden men då har du ett eget boende och kan lätt och snabbt bryta med honom om han beter sig illa åt igen.