Flytta till Sthlm från mindre ort. Sån ångest.

En flytt kan gå bra för barnen

Räkna med mindre bostad och tomt
Många förorter till Stockholm är i praktiken som små städer med egen skola, ica, idrottsklubb och nätverk

Kolla upp lite var ni kan bo, vad ni får för bostad för pengarna, pendlig till jobb, skolor, barnens hobby osv

Jag vill inte strö salt i såren, men om ensamheten är problemet så är det inte alls säkert att flytt tillbaka hjälper, eftersom de du umgicks med då har andra liv idag. Om barnen trivs på den mindre orten kanske ni kan byta boende inom orten istället? För som du beskriver Stockholm låter det inte som om en flytt skulle minska den totala stressen för familjen. 

Du beskriver sorg över att inte orka ge barnen ett fint liv på den idylliska orten, men det är även din mans ansvar att ge barnen ett fint liv. Vilka anpassningar har han gjort för att familjelivet ska fungera när han bara är helgpappa? Har han köpt in städtjänst? Ordnar han med leverans av matkasse hem till er? Köper han in läxhjälp till barnen? Hur stor del av hushållet sköts av honom om än på distans? Det är inte ett dugg förvånande att du inte pallar hela lasset i din ensamhet. 

Men för att besvara din fråga: jag har aldrig flyttat från landet till Stockholm men om det hade varit vad som krävs för att nå någon sorts välmående så är det just jag jag hade gjort. Idyllen på landet är inte så väldigt idyllisk alla gånger den heller. 

Man kan ju iofs träffa och lära känna nya människor även i Stockholm.

Så är det, och då gäller det att hitta ett område där man inte känner "Usch, Stockholmselitism och friskolor". 

Verkligen, man bör ju försöka hitta ett område där man kan trivas. Det gäller ju inte bara Stockholm. Bilden man har utifrån av något stämmer ju sällan med den mer nyanserade bilden man möter där man faktiskt befinner sig. 

I en parallell liknande tråd skrevs om att vara "instagramable". Det är en fälla man kan gå i. Jättefint men för långt bort i detta fallet, eller bra skola men barn och föräldrar man inte känner att man passar in bland. Men jag håller med om att det finns många bra områden och orter som kan passa. Gemensamma intressen om man vill lära känna folk, eller lite mer anonymt om det är vad man söker. 

Men varför måste ni flytta till en lägenhet?
Måste ni mitt i stan?
Förstår om ni inte vill ha en ny villa men kanske ett radhus så ni får en uteplats och lite tomt?
Varför måste ni välja en friskola med glädjebetyg osv. Först alla friskolor har inte glädjebetyg plus att friskolor även på andra orter har glädjebetyg.
Välj en kommunal där ni ska bo  tex.
Om du blir stressad så undvik då innerstan och city.
Välj en av alla fina förorter som finns, köp ett radhus eller litet hus, lägenhet i ett mindre låghus med fina grönområden runt.
Nästan alla förorter har ju egna små centrum, barnen är med i olika sportklubbar, musikskolor osv. precis som i mindre ortet osv. Varje förort är ju som en by eller mindre ort osv.
Välj vart i Stockholm med förorter ni vill bo. välj inte en lägenhet i innerstan om ni vill ha det lugnt och med fina grönområden.
Varför skulle du inte kunna ge barnen samma sorts liv som tidigare om ni väljer en trevlig förort, många är ju som sagt som egna småstäder.

Vi bor utanför Stockholm i ett trevligt villa område, har stor grönområden och naturreservat alldeles i närheten, ett par minuter till badplats, motionsspår för skidåkning och löpning.
Våra barn och deras kompisar är med i olika idrottsklubbar med fina fotbollsplaner, ishall, simhall, stall en bit bort, tennisbanor osv.
Barnen går i kulturskolan och spelar instrument osv. Inte heller så långt att ta båt ut i skärgården osv,
Har ett bra köpcenter i närheten, jag åker sällan in till city och handlar osv.
Jag och min man bodde i innerstan innan barnen och då var det jättebra att ha nära allt, nu åker vi ibland in med barnen på museer eller aktiviteter, eller med vänner och går på någon bra restaurang tycker att det finns ett bra utbud men vill inte bo där med barnen utan vi bor jättebra i vårat område med nära till naturen, barnen är ute och leker och träffar kompisar mm precis som våra släktingars barn som bor i andra städer. Ingen större skillnad på hur vi lever. Vi har också bott i andra städer.
Det enda är att min man åker in till city och jobbar. Han kan tom åka pendlarbåt direkt in till Nybrokajen (ingår i vanliga busskortet) , helt fantastiskt i en storstad och härlig start på morgonen i alla fall under stor del av året, han gör det inte jämnt då han får lite längre promenad att gå till jobbet men härligt vid fint väder.

Stockholm har ju som tur är en mängd olika områden med olika karaktär. Det är inte bara innerstadselitism och friskolor. Absolut inte. 

Allt beror ju på er ekonomi, men det finns många mysiga områden där barnen kan trivas och skolorna är bra och trygga och inom gångavstånd. Det låter ändå som att det finns mer stöd för dig i Stockholm jämfört med orten ni bor på nu. Med tanke på ditt mående kanske det är en bra förändring. 

Jag hoppas och tror att det finns mer i stockholm än bara elitism. Jag kommer själv från en Stockholmsförort och kände att jag ville ifrån det där eviga renoverandet och pendlandet som var min uppväxt. Hade fått för mig att det skulle vara lättare på mindre ort och större gemenskap osv, och så kanske det är om man kommer från orten. Men som inflyttad stockholmare är man alltid utanför.