Hur mycket ska en tonåring göra hemma?

Hej.

Vad ett tonårsbarn bör göra beror på åldern. Personligen tycker jag att det minsta man kan kräva är att barnet städar sitt eget rum, plockar i och ur diskmaskinen då och då, hjälper till med tvätt och övrigt städ.
Du nämner körkort vilket antyder att du är över 18 vilket innebör att du har vuxenansvar, dvs fullt ansvar för dig själv, dock har du aldrig ansvar för din förälder och din förälder har försörjningsansvar för dig tills du fyller 21 så länge du går i gymnasiet.

Hej

Tack för svaret 🥰

är 15 och går i högstadiet, har några år kvar tills jag är 18 och kan ta riktigt körkort men kan ta Am / moppe kort :)

Prata med någon lärare du litar på och berätta om hur du har det. Du behöver hjälp med din situation från sociala myndigheter. 

Om din mamma har psykisk sjukdom så antar jag att ni under perioder haft kontakt med tex socialtjänsten? 

Kan du be ditt äldre syskon om hjälp? Om inte annat så för att kontakta socialtjänsten.
Finns din pappa med i bilden på något vis? 

Har din mamma stöd från vården? 

För att svara på din fråga så tycker jag det du beskriver att du gör, låter helt lagom och rimligt om man går i högstadiet. 

Som tonåring är det fullt rimligt att ta del av hushållsarbete och hemmets dagliga skötsel. Vanliga sysslor som städ, disk, tvätt, matlagning, handling är helt ok, och gräsklippning/snöskottning om ni bor i hus.

Däremot ska föräldern vara huvudansvarig för hemmets skötsel. Du ska inte heller behöva ordna med hushållets administration som att fixa med räkningar eller så. Det är de vuxnas ansvar.

Vad har din mamma för diagnos? Har hon regelbunden vårdkontakt? Det är hennes ansvar att sköta sin hälsa med medicinering, läkarbesök, terapi - vad hon nu behöver för att hålla sin sjukdom i schack.

Om du har andra vuxna i din närhet så kan det vara bra att ha någon att bolla och stämma av med. Din syster, någon lärare, förälder till pojkvän/kompis? Det kan bli så att man inte själv ser att den situation man befinner sig i inte är normal. 

Nej du ska inte ta körkort för att din mamma vill att du handlar åt henne. Du ska ta det för Du vill ha det. Hon har ansvar över Dig, inte tvärtom. Om hon inte ens kan handla behöver hon söka hjälp. 

Var är din pappa? 

Jag blev också tvingad att göra vissa saker av mina föräldrar. Tex handla, köra runt. Det blev dagligen till slut. Mina föräldrar skrek åt mig om jag inte ställde upp. De ville bara ut och åka. Komma iväg. 

Jag blev oerhört stressad, deprimerad och fick panik av det. Då var jag 22.

Så, nej. Ställ inte upp på det där. Ta inte slut på dig som jag gjorde. 

Som barn ser man upp till sina föräldrar. Man vill deras bästa. Hela tiden. Lyssnar på dem.

Men när man sen själv blir äldre så inser man hur fel allt var. Men just då kanske man inte ser det, för man vet inget annat. 

Min föräldrar var/är med sjuka på olika vis. Så jag kände jag var tvungen. Fick så mycket skit annars eller blev kallad lat, otacksamma unge osv. 

Du ska dels göra det du redan räknat upp, men du ska också hjälpa till att handla hem mat eller gå andra ärenden vid behov. Skönt att se att det finns tonåringar som drar sitt strå till stacken!

Jag undrar om din mamma är lite förvirrad, det är ju ändå några år kvar tills du har körkort. Om du har det för tufft hemma kan du prata med soc om att ni kanske kan få avlastning. Det är en sak att hjälpa till hemma, en helt annan att driva hushållet! Du ska inte vara ansvarig för att ha koll, det ska din mamma göra. Och den dagen du flyttar hemifrån har du ingen skyldighet att hjälpa henne, så du vet. Jag vet att det är din mamma, du bryr dig osv men det kommer att sluta med att du sköter om henne som ett barn och så ska det inte gå till. Om hon behöver hjälp i vardagen så prata med kommunen om vilka insatser de kan erbjuda. Nu menar jag alltså när du är myndig främst. Det är helt ok att storhandla åt mamma någon gång, men det är stor risk att hon kommer att förlita sig på att du ska göra nästan allt för henne och sedan sitter ni i en rävsax där hon kanske anklagar dig om du säger nej till vissa saker och att du själv mår dåligt. Du måste sätta gränser redan från start då! Lycka till.