Hur kan man vara troende - vad har jag missat?
Hej TS!
Jag blev glad när jag läste din trådstart, för den hade kunnat vara skriven av mig, förutom att jag aldrig har jobbat inom kyrkan. Det är alltid roligt att träffa på någon som tänker och resonerar precis som man själv gör :) En liten kommentar till det sista du skrev, dock: det går inte att bevisa att något inte existerar. Bevisbördan ligger alltid på den som tror.
Jag instämmer också helt i din syn på kristendomen och Bibeln. Det finns absolut ingenting i den kristna läran som tilltalar mig. Tvärtom känner jag mest aversion mot allt kristet. Inte ens det kristna ?kärleksbudskapet?, som t.o.m. många ateister upplever som något positivt, tilltalar mig det allra minsta.
Nu kanske det här kommer att låta lite konstigt, eftersom jag just skrev att jag håller med om allt du sa. Men på sistone så har jag insett att jag faktiskt har ett religiöst behov. Nu menar jag INTE att jag har börjat tro på gudar. Jag är fortfarande ateist och tror inte på något övernaturligt överhuvudtaget. Jag är fast övertygad om att vetenskap är den bästa metoden att nå kunskap om verkligheten. Jag har i stort sett alltid varit vetenskaplig skeptiker, och är det fortfarande. Men saken är den att det faktiskt finns ateistiska religioner. Satanismen är en sådan. Den finns huvudsakligen i två varianter, den ena företräds av Church of Satan och den andra av The Satanic Temple. De har vissa saker gemensamt, men skiljer sig åt på andra punkter. Jag sympatiserar med båda och kallar mig sedan några år tillbaka satanist. Jag kanske måste understryka att ingen av varianterna tror på en bokstavlig Satan. Om du blir nyfiken, så finns det mer info att googla fram :)
En annan religion som tilltalar mig är modern asatro, eller forn sed som anhängarna själva kallar det. Och då menar jag inte den amerikanska, högerextrema varianten, utan svensk modern asatro, såsom den företräds av Samfundet Forn Sed Sverige. Givetvis tror jag inte på deras gudar, men jag håller med om i princip allt annat i deras lära. Jag tycker forn sed är en väldigt sympatisk religion. Den liksom talar till mig, på något sätt.
Jag har överlag ett stort intresse för religion och religionshistoria, utan att själv vara gudstroende. Det intresset har alltid funnits där, men det har vuxit sig starkare på senare tid. Särskilt nyandliga läror fascinerar mig. Wicca och Thelema är två andra exempel på nyandliga rörelser jag har intresserat mig en del för.
Du ställer frågan om varför många människor har ett religiöst behov. Varför detta sökande i religion efter en mening med tillvaron? I hela mitt liv har jag ställt samma fråga. Precis som du anser jag att livet inte har någon annan mening än den vi själva ger det, och jag är fullständigt tillfreds med det svaret. MEN det finns en annan fråga som varken vetenskapen eller filosofin hittills har kunnat ge ett tillfredsställande svar på, i alla fall inte i mitt tycke: why is there something rather than nothing? (Har inte sett någon vedertagen svensk översättning av frågan.) Den frågan kan nästan göra mig galen, och det har fått mig att förstå att man kan vilja tro på en lära som ger en svar på obegripliga frågor. (Satanismen ger för övrigt inget svar på den frågan. Den befattar sig inte med metafysiska frågor öht.)