Vad är det för fel på snåla människor?

För vissa människor har pengar ett egenvärde, till skillnad från andra som främst ser pengar som ett betalningsmedel och istället uppskattar vad man får för pengarna. Personligen tillhör jag den andra typen.

Jag uppfattar ofta personer som tillhör den första gruppen som snåla, något de bestämt inte håller med om

Om jag bjuder på middag ser jag självklart till att det finns tillräckligt med mat, men samtidigt får jag kämpa med att inte vara vad som kan anses som en snål människa. Jag är snäll och delar gärna med mig, men jag får fruktansvärd ångest av att spendera pengar. Det spelar ingen roll hur mycket pengar jag har, det känns ändå jobbigt att spendera dem och det är oavsett om det är på mig själv eller andra. Eller jag får nog mer ångest när jag spenderar pengar på mig själv.

Eftersom jag känner så själv kan jag ändå förstå de som inte köpt tillräckligt när de bjuder på ett sätt. Det är helt sjukt dyrt med mat nu för tiden. När jag köper och lagar mat till familjen försöker jag använda så lite som möjligt utan att någon ska få för lite. Vill helst att inget ska gå till spillo. Vi är inte fattiga men jag känner så i alla fall.

Hoppas att ni kan få lite förståelse för snåla människor med det jag har delat. Det behöver inte vara att man är en dålig människa men kanske något nedärvt i mänskliga naturen att vara mån om resurserna man har? Sedan kanske det blir lite tokigt och tråkigt ibland men det skulle kunna vara en förklaring till beteendet i alla fall 

Jag förstår inte. Varför är det så hemskt om det blir mat över? Den kan man ju äta en annan dag. 

Om man inte vill eller kan lägga så mkt pengar på mat kan man välja bort dyra råvaror och tillbehör. Vällagad mat behöver inte vara så dyrt. 

Om man får ångest av att spendera pengar kan jag tycka att man behöver  jobba på sig själv. I synnerhet när ens snåla köpbeteende drabbar ens personliga relationer.

Det här paret jag talar om har tvärtom blivit värre med åren. De här tendenserna fanns tidigare också men det har blivit mycket värre de senaste åren. 

Kan förstå om man tycker att det är dyrt om man är ensamstående med barn men för en vanlig familj med två bra inkomster är det ingen nämnvärd kostnad att bjuda sina nära och kära på bra mat och dryck när de är på besök.

Precis så. Dagen efter vi haft folk över blir det alltid lite rester att äta dagen efter. Men eftersom det är god mat är det snarare en bonus. 

Så resonerar jag med. Och är det mat som passar i matlådan, så gör jag extra mkt så det ska räcka till några luncher också. Då behöver man inte oroa sig för att det inte ska räcka. 

De har nog växt upp i små omständigheter? Jag som Västgöte har fått lära mig hemifrån att man alltid bjuder rejält, om maten tar slut har man gjort för lite! Blir ibland chockad när man blir bjuden och det är jättesnålt, men det är sällan. Men många är väldigt sparsamma, tycker jag, även de som har goda inkomster .  Vi bjuder alltid på väldigt fin mat, finare än våra vänner gör oftast, men jag tänker att jag lagar den mat jag vill laga, det blir roligare då!

Ja, det är fruktansvärt enerverande med snåla människor.

Vi var ett tag några par som regelbundet hade parmiddagar tillsammans och turades om att bjuda. Det var uttalat att det skulle vara trerätters, men ett par "glömde" alltid bort detta och lagade bara huvudrätt, och ofta av billigast möjliga saker. De kunde också "glömma" att en var glutenintolerant, likaså att vi var sex eller åtta personer i sällskapet eftersom de ganska ofta bara lagade för fyra. Behöver jag nämna att de åt som om de aldrig sett mat förut när det var andra bjöd?

De hade INTE sämre ekonomi än någon av oss andra utan  det var ren snålhet.

Jag är nykterist och kan också bli väldigt trött på alla som förväntar sig att jag ALLTID ska vilja köra när det är fest. Ibland kanske jag vill åka hem tidigare, ibland kanske jag inte känner för att krångla med parkering, ibland kanske jag är för trött för att köra och gärna hade tagit buss eller unnat mig en taxi. Men då tycker många att jag sviker eftersom jag ändå inte dricker. Det är förvånansvärt sällan som folk erbjuder sig att vara med och betala bensin.

Jag har gradvis sållat bort snåla personer som utnyttjar mig, men man stöter tyvärr alltid på nya verkar det som.

Många blir snålare med åren märker jag. De kanske inte mår bra psykiskt och är oroliga på något sätt.

Jag har svårt att spendera pengar, jag har alltid för mycket mat när jag bjuder men jag bjuder oftast på kyckling (tycker det är gott och lättlagat, en fin köttbit ställer högre krav på mig=panik), jag har inga problem med att köpa skor till barnen för 1000-1500 men till mig själv lagar jag mina jeans tills det inte finns någon återvändo. När jag var barn sparade jag månadspengen och har jag spenderat hela lönen får jag panik. Så jag uppfattas nog som snål men du går inte från mig hungrig. Jag jobbar på att spendera men det är jäkligt svårt. Så vissa av oss snåla jobbar på det men det är fasiken inte lätt!