Fru till man i djup sorg. Erfarenheter, tips?

Min man förlorade sin mamma i cancer för flera år sedan. Min man blev inåtvänd och butter, gick omkring som ett tyst åskmoln hemma. Det tog ett år för hans mamma att dö och ett år efter hon gått bort satte jag en deadline för mig själv på ett år till. Hade det inte blivit bättre innan dess skulle jag lämnat honom. Visst vill man stötta den man älskar när det är svårt men man kan inte kasta bort hur många år av sitt liv som helst på att bara var där för någon annan. Inte när man blir helt nedbruten själv av det. 

För mig blev det lättare att stå ut när jag satt ett slutdatum för mig själv. Som tur är så vände det och han började sakta komma tillbaka till sig själv innan ett år hade gått. Det tog väl egentligen två år till innan han var sig själv igen men bara det att jag märkte en förbättring hela tiden gjorde det uthärdligt. 

Efter det så har han stöttat mig genom en tids sjukdom och nu 15 år senare är vi lyckligare än någonsin. 

Jag berättade inte för honom om deadlinen då såklart, inte förrän flera år efter han kommit ur sorgen.