Jag ska helt byta liv
För att göra en livslång historia så kort som möjligt, har jag bestämt mig för att vid 37 års ålder starta ett nytt liv.
Jag kom till den punkt då ALLT i tillvaron bröt ner mig. Fick umattningssyndrom efter många år av svår stress. Vantrivsel på jobbet efter en omorganisation och där jag gjorde tre personers jobb, ständig frustration över att vara gravt underbetald, släktingar som alltid bråkar med varandra och jag slits i mitten, vänner som börjat ta mig väldigt för given och bara hör av sig när de behöver en lyssnare eller någon som kan fixa saker av dem. Känslan av att komma längre och längre ifrån den jag "egentligen" är, att aldrig hinna stanna upp och ens känna efter hur man mår. En partner som misshandlade mig psykiskt. Gamla sår som aldrig fått läka. Olycklig och otrygg barndom. Listan kan göras hur lång som helst, för hela mitt liv har varit kantat av stressfaktorer från alla håll.
Jag tror inte att man kan bli frisk i samma miljö som man blev sjuk i, och därför går jag nu igenom en livsomställning.
Partnern är utkickad.sedan länge. Jag har kommit tillbaka från utmattningen, jobbar heltid och har fått ett nytt jobb i en ny stad. Mycket bättre betalt, och även om det också innebär en lite högre position tror jag att det är något som jag kommer att trivas med. Jag har gått i terapi och har blivit bättre på att ta avstånd, inte alltid vara tillgänglig för alla. Min bostad ska snart hyras ut i andrahand och jag har fixat ny bostad där jag ska jobba. Det är i en medelstor svensk stad nära en av våra tre största städer. Flyttar om två månader.
Jag känner absolut ingen i min nya stad och där kan jag skapa ett nytt liv, utan förväntningar på hur jag ska vara. Jag är exalterad, men börjar också bli väldigt nervös och på dåliga dagar undrar jag hur jag ska lyckas.
Hur skaffar man ens nya kompisar när man närmar sig 40? Jag är ensamstående utan barn.
Jag vet inte än vem jag ska bli eller vart jag ska, men jag tror i alla fall att jag vet vad jag inte längre vill vara.
