Abort imorgon - så osäker

Om han inte är intresserad av vad du vill så är det ingen person du ska lägga mer tid på. Oavsett om du går vidare med aborten eller inte. 

Om jag ska ge dig min åsikt så gör aborten och skaffa sen barn på egen hand, på dina villkor, så slipper du dela ditt barn med någon som inte ville bli pappa. 

Det kommer bli jobbigt att gå igenom och behöva vara överens med honom om umgänge, skolval, bostadsort.  Om du klarar det själv så gör det själv på riktigt.

Aborten blir enklare för dig ju snabbare du gör den, du får förmodligen valet om du vill göra det hemma, ha isåfall en vän hos dig, eller gör det på sjukhuset, jag hade nog rekommenderat på sjukhuset med tanke på vilken vecka du är i, det känns tryggt att bli ompysslad av dem. 

ställ dig i kö till insemination direkt, i gbg har det tidigare varit 3 års väntetid och de har en åldersgräns på 39-40, så du behöver kanske ställa dig i kö direkt.

De kommer inte tvinga dig till något men en snabbare abort är att föredra!

Tänk efter... hur många tror du inte är veliga?

Tyvärr är det vanligt att de säger en sak innan barnet fötts och en annan efter(det går åt båd hållen).

En relativt vanlig företeelse är att män när de några år senare träffat nån ska försöka visa sig som bra män/pappor och då helt plötsligt vill ha vårdnad/umgänge... 

Abort eller inte, det kan bara du bestämma.
Dock minskar ju chansen att kunna bli gravid igen, du är ju 35, o man får inte hjälp efter en viss ålder. 
Det är inte heller säkert att du kan bli gravis igen.
Du skriver att du kan klara dig utan barn nu, men hur blir det om ett år, två osv?
Om du hade velat göra abort, borde du då inte vara säker på det då?
Du upptar ingen tid i onödan, det är många som kommer dit o är osäkra eller ändrar sig.
En abort kommer inte att rädda ert förhållande, tvärtom.
Om han inte pysslade om eller gav dig det du behövde innan du blev gravid, så kommer han inte att göra det om du gör en abort heller.
Skulle han pyssla om dig som belöning för att du tog bort ert barn?
Du kommer att klar av att ta hand om ert barn själv o chansen är ju stor att du träffar en ny man som tar emot barnet med öppna armar.
Säg till vården att du vill prata med en kurator o välj sen det som är bäst för dig.
Han kunde ha snipp snipp medan du kanske aldrig får uppleva en graviditet igen.
Jag hade turen att få barn innan jag fick cancer.
Jag blev dumpad på bb, dock har barnet en väldigt närvarande pappa o jag har klarat det bra trots att jag inte har något kontaktnät.

 

Nej, chansen minskar inte pga aborten och det är inte säkert att chansen minskar bara för att ts skulle vara några år äldre heller. Jag var 40+ när jag och min make försökte få ett till barn, inga problem att få hjälp via vården och mina värden var så gott som perfekta, dvs lika bra som någon under 30. Sluta skrämma upp ts helt i onödan! Ska hon behålla barn med en som inte vill bli pappa, hur bra blir det? Tänker ingen på följderna för barnet i det läget? Det är bara ts ångest och oro som spelar roll här? Egoism i sitt esse. Ts är osäker och pappan vill inte = ABORT.

Deras relation är så gott som över, garanterat 100 % om ts behåller, 90+ % säkert om hon gör abort. Deras relation hänger på en skör tråd redan, det här blir oavsett spiken i kistan.

Jag tror faktiskt också det. Att skaffa barn helt på egen hand tror jag är lättare psykologiskt både för dig och barnet. tycker att de som skaffat barn ensamma utifrån ett aktivt beslut verkar ha det lättare på flera plan.  Du är 35 år men har förhoppningsvis 5 fertila år kvar i bästa fall. 

Jag sätter en årslön på att han skulle bli galen av ilska om du skulle säga att du ångrat dig. Glöm hjälp med duschningar och annat då.

Vad säger han når du förklarar att detta kanske är din chans att få ett barn, att du inte vet hur fertil du är och hur lätt det är för dig att skaffa ett barn sen på egen hand?

Han fjäskar ju nu utav satan för att du ska göra det! Han är ett riktigt jävla as!

Men vill du ha barn? Det är ju inte bara ett problem så. Skulle själv inte kunnat stanna med nån som pressat mig till abort som 35-åring. Förstår han att han kan ju riskera er också pgs detta?

Gör INTE det om du känner dig osäker, abort gör man bara om man vet vad man vill av livet. Du måste prata med kurator först. Om du ångrar dig kommer du få men och vara ledsen för resten av livet. Du har mycket tid kvar att tänka på saken, din sambo får gärna bli arg på mig istället för på dig (för att jag sa allt det här), och han får gärna skriva PM! Jag tar gärna ett snack med honom... Kom ihåg att han är en man och han förstår inte det här!

Inte för att vara sån men vid det laget du får tid hos kurator är du nog 2-3 veckor längre gången och lär få svårare att bestämma dig för en abort, förutom att din kille vid det laget kommer att ha skällt ut dig tusen gånger för att du skjuter upp det, du kommer att känna dig tvingad till abort och kommer att genomgå den sena varianten som är allt annat än trevlig om du minns min tidigare beskrivning. Och om du skulle behålla så blir du dumpad på fläcken och lär få ett smärre helvete med killen. Jag önskar dig verkligen något bättre än så! Bättre att ta hand om detta nu och slippa en massa tråkigheter. Då blir det åtminstone mer på dina egna villkor än alternativen.

Just nu är du inte ensam o barnlös, du har ett barn i magen o du är ju en mamma som om några månader kan ha din bebis liggande i famnen. 
Ditt förhållande med killen, det är över, det är nog bara att du inte har insett det än.
Hur kom det sig att ni fortsatte träffat efter att han ville ha uppehåll?
Begär du enskild vårdnad så kommer många av ev problem att försvinna.
Du behöver ju inte ens skriva på faderskapet. 

Hur skulle du inte få tid till kurator?

..