Varför ensambarn?

Jag och en vän diskuterade barn och syskon häromdagen. Vilken gåva det faktiskt är med syskon och vad barnen lär sig tack vare sina syskon, exempelvis att dela med sig. För oavsett vad ni med ensambarn/endabarn säger så är det inte samma sak att leka med en kusin/kompis i några timmar som att bo tillsammans med ett syskon 24/7. Så vad gör ni för att inte få egoistiska, självcentrerade barn? 

Precis som alla andra barn har hon fått lära sig att vänta på sin tur, dela med sig av leksaker etc. Det är inte jättesvårt. De får även lära sig det på fsk, i skolan, i arbetslivet.
Vår dotter gillar småbarn och är ofta den som hjälper kompisar som har småsyskon medan de själva är redigt på less på dem ibland.
Jag har en äldre bror och vi har aldrig varit speciellt nära varandra. Inte nog för att kalla varandra för nån gåva i alla fall. Vi ses några gånger per år, det är jättetrevligt men mer behov än så har vi inte av varandra. Man ska inte skaffa sig fler barn än man mäktar med.